söndag 30 december 2018

Året 2018

Börsåret 2018 är slut och det såg så bra ut fram till augusti, sen började konjukturoro, handelskrig och högre räntor (främst i USA) att sätta press på börsen, och sett till hela stockholmsbörsen (OMXSSPI) sjönk börsen -7,7% i år. Man får känslan att det är värre än -7.7%, men det beror antagligen på att från toppen i augusti så har börsen sjunkit -15%, så det är den nedgången man känt av nu under hösten och vintern. Tar man med utdelningar så slutar index ändå på måttliga -4,2% för i år, men som sagt det är den senaste tidens nergång man fortfarande har färskt i minnet.

Jag har valt att dela upp mitt aktiesparande i en spekulativ portfölj och en utdelningsportfölj. 75% består av utdelningsportföljen där jag försöker ha aktier som ger stadig eller ökande utdelningar. Med fokus på utdelningar så behöver jag inte oroa mig för börskurserna under året. Det är lagom att sammanfatta utdelningsportföljen en gång per år för att då få veta totalavkastningen, och den sparfilosofin passar mig personligen. Ungefär 15% av utdelningsportföljen består av utländska aktier.

Resten (25%) består av den spekulativa portföljen som är chansportföljen, med aktier som jag tror kan utvecklas väl över lång tid. Det är aktier där aktiekurserna slår våldsamt fram och tillbaka och dem kräver mer uppmärksamhet under året, men som aktieintresserad så är det dem här aktierna som också är roligast att följa.

Så hur har det då gått under året?





Spekulativa portföljen

Den spekulativa portföljen steg 9,2% i år och det är jag såklart nöjd med även om det känts lite surt under hösten eftersom portföljen var upp +37% i juli, så portföljen tog extra mycket stryk under hösten jämfört med index. Men det är det som kännetecknar volatila aktier, går det bra så går det överdrivet bra och går det dåligt går det extremt dåligt. 1 år för den typen av aktier jag har i portföljen känns också något för snäv tidshorisont. När jag köper dessa aktier vill jag oftast att framtidsutsikterna ska se bra ut i många år framöver. Så att slå index under ett år med en sådan portfölj känns som en kvitto på att jag troligtvis tänker rätt men samtidigt känns det som resan bara börjat, och där är så mycket mer att lära.

De aktier som varit bäst för mig under året har varit MIPS (+112%), Plejd (+63%), Paradox Interactive (+44%) och Storytel (+34%). Aktierna i Plejd sålde jag under första halvåret. MIPS sålde jag en 1/3 av mitt innehav i november när MIPS stod för en, för stor del (25%) av portföljen. Storytel har sjunkit kraftigt under andra halvåret (-45%) så jag har börjat köpa lite igen. Storytel är svårt att värdera, speciellt eftersom de går med förlust. Även Paradox har jag köpt lite mer i under andra halvåret eftersom de som Storytel sjunkit kraftigt (-41%) under andra halvåret.

Värstingarna under året har varit SSM Holding (-55%), Diadrom Holding (-35%) och Magnolia Bostad (-31%). Mitt misstag här att jag var för tung i bostadsutvecklare (SSM och Magnolia). Sprid riskerna! Det blir läxan inför 2019.

Utdelningsportföljen

Min svenska utdelningsportfölj steg 1,2% under 2018 och det kanske låter märkligt men det är den portföljen som jag är mest nöjd med. Det är den här portföljen som ska ge den stabila passiva inkomsten i framtiden. Portföljen består av 21 svenska bolag och att den kan klå index med 5%-enheter är jag väldigt nöjd med. Utdelningarna slutade på 19 322 kr under året och nästa år förväntas jag få c:a 25 000 kr i utdelningar.


Totalt sett steg mina aktier med 5,1% under året, och index inklusive utdelningar sjönk -4,2%. Så ser 2018 ut och även om hösten och vintern varit en lavin av nedgående kurser så kan jag inte mer än vara nöjd med året som helhet. Nu hoppas jag på lite mer börsvänliga vindar under 2019 och jag ser fram emot årsredovisningarna som kommer i slutet av januari när vi får veta utdelningarna för året 2018.

torsdag 20 december 2018

Nobina kvartal 3 rapport 2018


Aktie: Nobina
Period: Kvartal 3 (18/19)
Portfölj: Utdelningsportföljen
Lista: Mid Cap Stockholm


Periodens resultat (sep-nov)

Nettoomsättning: 2 609 mkr (2 260) +15,4%
Rörelseresultat: 243 mkr (220) + 10,4%
Rörelsemarginal: 9,3% (9,7%)
Resultat:        166 mkr (145) + 14,5%
Resultat per aktie: 1,90 kr (1,64)


Kommentar

Bussoperatören Nobina lämnade idag sin rapport för det tredje kvartalet i det brutna räkenskapsåret 18/19. Det tredje kvartalet brukar vara starka för Nobina och detta kvartalet var inget undantag. Förvärvet av Samtrans AB som slutfördes 1 oktober har bidragit till den höga tillväxten och marginalen.

Två månader senare den 30 November slutförde Nobina förvärvet av det danska kollektivtrafikföretaget DBO Busser Holdings A/S "De Blaa Omnibusser" som 2017 omsatte 158 MDKK med en EBT marginal på 16%, alltså betydligt högre EBT marginal än vad Nobina har.

Nobina hade kapitalmarknadsdag 9 oktober där man presenterade nya finansiella mål.

  • Nytt mål att växa 5% per år (tidigare var målet att växa mer än marknaden)
  • Målet för EBT-marginalen höjs från 4,5 till 5% (5,2% kv 1-3 i år)
  • Utdelningspolicyn ändras från att tidigare dela ut minst 75% av resultat innan skatt, till att dela ut minst 75% av resultat efter betald skatt.

Aggressivare mål alltså men man minskar utdelningen, troligtvis med tanke på att ha mer pengar över för förvärv.


Utdelningen

Med ny utdelningspolicy att istället dela ut 75% av vinsten efter skatt så får jag kasta mina tidigare gissningar på utdelning i soptunnan. Vi vet nu att vinsten per aktie efter skatt för de tre första kvartalen blev 3,29 kr per aktie. Om vi antar en tillväxt på 10% kvartal 4 med en EBT marginal på 2% så skulle vinsten per aktie uppgå till ungefär 0,45 kr per aktie. Sammantaget skulle det då bli en vinst efter skatt på 3,74 kr per aktie. Med den nya utdelningspolicyn skulle det då bli 2,8 kr per aktie i utdelning, att jämföra med 3,35 kr per aktie föregående år. Aktien steg 3.8% idag och står nu i 58,25 kr per aktie vilket betyder en direktavkastning på 4,8% vid 2,8 kr i utdelning.

Känns lite tråkigt med troligtvis sänkt utdelning tack vare ny utdelningspolicy, men samtidigt så är det troligen en medveten offensiv strategi att ha mer pengar över till förvärv. Tidigare hade jag inget krav på utdelningstillväxt men från och med nästa år så kommer jag vilja ha minst 5% utdelningsökning med tanke på de nya finansiella målen.


Sammanfattning:

Rapporten: 😊
Utdelning för föregående år: 3,35 kr
Mitt minikrav på utdelningstillväxt: 0%
Min gissning på utdelning för året 18/19: 2,8 kr (-16 %)
Sammanhängande år med höjd utdelning: 3 år (Nobina börsnoterades 2015)
Sammanhängande år utan sänkt utdelning: 3 år

tisdag 18 december 2018

Min ITPK placering hos Movestic

Flytten av min tjänstepension ITPK från SEB till Movestic är nu klar och som standard läggs då alla pengar in i Movestics entrelösning. Entrelösningen består av (om man är yngre än 59 år) till 80% av en aktivt förvaltad globalfond (Öhman Global Hållbar A) och till 20% an aktivt förvaltad Sverigefond (Didner & Gerge Aktiefond). Efter 59 års ålder flyttas mer och mer över till en kort räntefond för att minska risken inför pensionen.

Är det då någon skillnad i avgift att ha entrelösningen eller att placera själv pengarna i 80% Öhman Global och 20% Didner & Gerge? Alltså samma fördelning. Entrelösningen kostar 0,27% i årlig avgift. Öhman global kostar 0,22% och Didner & Gerges aktiefond kostar 0,45%. Om man själv hade satt en 80/20 fördelning blir då avgiften (0,22% x 80%) + (0,45% x 20%) vilket blir 0,266% i årlig avgift. Alltså marginellt lägre än entrelösningen. Så man får ingen fördel i avgift av att ha entrelösningen. Däremot sköter Movestic riskfördelningen automatiskt åt dig efter 59 års ålder i entrelösningen, så det kan vara en trygghet om man inte själv vill balansera risken i portföljen.

Jag märkte ett par skillnader mot SEB i Movestic. Hos Movestic går det att välja entrelösningen tillsammans med enskilda fonder. Det går även att välja entrelösningen igen om man vill gå tillbaka till den lösningen efter att själv ha valt fonder tidigare.

Jag märkte att morningstar-betygen på fonderna enligt Movestic inte stämmer. Två har mindre betyg, medan två andra har högre än vad Movestic anger.
Didner & Gerge Aktiefond har enligt Movestic 5 stjärnor i betyg medan de egentligen bara har 3.
Öhman Sweden Micro Cap har enligt Movestic 5 stjärnor i betyg medan de egentligen har 4.
Handelsbanken Tillväxtmarknad Tema har enligt Movestic 4 stjärnor i betyg medan de egentligen har 5.
Öhman Etisk Index USA A har enligt Movestic 4 stjärnor i betyg medan de egentligen har 5.

Didner & Gerges aktiefond som ingår i entrelösningen har fått se sitt morningstarbetyg sjunka från 5 stjärnor till 3. "Sharp Ratio" som är ett mått på hur väl en fond presterar i förhållande till sin riskexponering är nu nere på 0,31 för Didner & Gerges aktiefond, där fonder helst ska ligga över 1 (>2="Mycket bra" >3="Utmärkt"). Vilket också speglat sig i morningstars nya betyg.

Globalfonden Öhman Global låter som en bra riskspridning men den består till 50% av USA aktier (som de flesta globalfonder) och det är för mycket vikt mot USA för mig personligen.

En anledning till att jag valde Movestic var att de erbjöd fonden Öhman Sweden Micro Cap som jag länge gillat. De har ett stort innehav i bl.a. Beijer Ref som jag själv har i min portfölj. De har "sharp ratio" på 0,7.

Jämför jag Öhman Sweden Micro Cap med Didner & Gerge's småbolag och aktiefond på 5 år så klår Öhmans fond dem andra trots den högre avgiften. Det är förstås ingen garanti för att det ska fortsätta på samma sätt i framtiden.

Avanza.se
För att sprida risken väljer jag också 4 andra fonder spritt över världen. Handelsbanken Asien (Morningstarbetyg 5, Sharp Ratio 1,13), SEB Östeuropafond Småbolag (Betyg 5, Sharp 1,41), Handelsbanken Tillväxtmarknad (Betyg 5, Sharp 1,14) och Allianz Europe Equity (Betyg 4, Sharp 0,34).

Det tråkiga är att där bara 9st aktiefonder att välja mellan hos Movestic när det gäller ITP, så det är inte mycket utrymme för att byta om någon fond skulle börja prestera dåligt mot index. Dem andra 4 försäkringsbolagen som man hade att välja på har ungefär samma utbud i antal fonder. Så det valbara utbudet hos bolagen hade jag gärna sett utökats.

Jag sätter en jämn fördelning mellan de fem fonderna, och då ser fördelning ut så här:

torsdag 29 november 2018

Så blir ISK-skatten 2019

Riksgälden har nu satt statslåneräntan för den 30 November och i år blir den 0,51% jämfört med 0,49% förra året. Det betyder att vi nu kan räkna ut ISK skatten för 2019.

Kortfattat så räknas ISK skatten ut så här:



Se en mer utförligare förklaring hur man räknas ut ISK skatten här.

Regeringen höjde nyligen påslaget på ISK skatten från 0,75% till 1%

Så schablonintäkten blir då 0,51% + 1,00% = 1,51%
Eftersom skatten på kapitalinkomst är 30% så blir skatten då 1,51 x 0,3 = 0,453 %

Så allt du sätter in på ISK konton under 2019 plus det genomsnittliga värdet på dina ISK konton kommer att beskattas med 0,453%. För 2018 kommer du att betala 0,447% i skatt, alltså en liten ökning för 2019.

Eftersom schablonintäkten antas vara 1,51% 2019 så är det mer skatteförmånligt att ha tillgångar som ger mer än 1,51% i avkastning på ISK konton under 2019 jämfört med ett vanligt aktie/fondkonto.

tisdag 27 november 2018

SJR kvartal 3 rapport 2018



Aktie: SJR
Period: Kvartal 3, 2018
Portfölj: Utdelningsportföljen
Lista: First North Stockholm




Kvartal 3 resultat

Nettoomsättning:    90,6 mkr (89,8) +1,0%
Rörelseresultat:    9,5 mkr (9,9) -4,2%
Rörelsemarginal:    10,5% (11,0)
Resultat:           7,4 mkr (7,7) -4,1%
Resultat per aktie: 0,69 kr (0,73)


Kommentar

Bemanningsföretaget SJR lämnade sin kvartal 3 rapport idag och deras satsning på IT visar sig i rörelseresultatet. Den svaga omsättningstillväxten förklaras med att sommarmånaderna påverkade SJR mer än förra året på grund av den specialisering som skett mot mer kvalificerade tjänster, vilket innebär att man inte har lika mycket semesterpersonal ute hos kunderna.

Orderingången har dock varit god och IT satsningen väntas gå från förlust till "break even" nästa år nu när de mesta av kostnaderna är tagna.

Det är ändå imponerande att man lyckats bibehålla en marginal på 10,3% i år trots nya satsningar. Ska bli intressant att följa marginalen framöver eftersom det låter som den bottnat just nu.




Utdelningen

SJR delade ut 2,9 kr per aktie för 2017, vilket innebar en utdelning på 30,5 MSEK. Kassan den 30 September nu iår var 24,3 MSEK jämfört med 30,7 MSEK vid samma tidpunkt förra året. Inte de bästa förutsättningarna för en höjd utdelning. Jag har dock svårt att tro att SJR skulle sänka sin utdelning. Historiskt har SJR's utdelning alltid legat väldigt nära den vinst dem gör. Vinsten per aktie hitintills i år är 2,24 kr. Vinsten per aktie för kvartal 4 förra året var 0,75 kr. Antar vi samma vinst i år skulle vinsten för 2018 bli 2,99 kr per aktie och då kommer de antagligen att behålla sin utdelning på 2,9 kr per aktie. Skulle vinsten dock öka något i kvartal 4 jämfört med förra året för vi antagligen se en utdelning på 3 kr per aktie. På dagens aktiekurs 46,0 kr skulle en utdelning på 3 kr innebära en direktavkastning på 6,5%. Skulle SJR välja att inte höja sin utdelning för 2018 så skulle det vara ok eftersom man nu gör den här omstruktureringen som ger förutsättningar för framtida tillväxt.


Sammanfattning:

Rapporten: 😐
Utdelning för 2017: 2,9 kr / aktie
Mitt minikrav på utdelningstillväxt: 5%
Gissning utdelning för 2018:  3,0 kr / aktie (+3,5%)
Sammanhängande år med höjd utdelning: 5 år
Sammanhängande år utan sänkt utdelning: 5 år

torsdag 22 november 2018

Portföljuppdatering

Den senaste månaden har jag gått igenom och städat i min spekulativa portfölj. Portföljen är en högriskportfölj som står för c:a 25% av aktiesparandet. Övriga 75% är en utdelningsportfölj för mer stabila utdelare.

Jag har sålt alla aktier i Karessa Pharma. Jag hade en liten chanspost där men jag har bytt till andra mer enligt mig, lovande läkemeldelsföretag som Klaria och Calliditas. Mer om dem nedan.

Köpte 114 aktier i Calliditas som forskar inom njurmedicin, som Lars Frick på Börsveckan tipsade om. 

Köpte 600 aktier i Klaria Pharma som verkar inom området smärta. Bland annat lindring av migrän och cancerrelaterad smärta. Man har också ett projekt inom opioidöverdos där man tagit fram ett motgift vid överdosering av smärtstillande läkemedel. Läkemedlet tas genom att lägga en liten film (liknar ett frimärke) i insidan av munnen där läkemedlet distribueras via munslemhinnan och direkt ut i blodomloppet. Fördelen med den metoden är att läkemedlet snabbt (inom 10 minuter) kan förhindra t.ex. andningsstillestånd och koma. I USA har överdoser av opioider sen 2015 blivit den vanligaste orsaken till dödsfall när man tittar på överdoser av droger. Dubbelt så många dör av opioidöverdos än t.ex. heroinöverdos i USA där man kallar det en "Opioid Epidemic". De läkemedlen som finns idag är betydligt dyrare än Klarias variant som heter Naloxon, och har också en snabbare verkan än konkurrerande läkemedel. Klaria har lämnat in en patentansökan för läkemedlet i Storbritannien vilket är ett första steg för ett patentskydd som gäller hela världen.

Antalet dödsfall i USA med opioidöverdoser

I november har jag också sålt alla aktier i Dometic, som säljer portabla produkter kring husvagnar och båtar. Men den senaste rapportens visade på svag (1%) organisk tillväxt så när det gäller den aktien avvaktar jag bättre siffror från bolaget.

För pengarna från Dometicförsäljningen köpte jag 25 aktier i SOBI (Swedish Orphan Biovitrum) som inriktar sig på läkemedel för mer sällsynta sjukdomar. Jag ägde SOBI för ett par år sedan och sålde då med förlust. Får se hur det går nu med försök 2.

Bostadsutvecklaren SSM som sjunkit 50% i år har inte varit en rolig placering. Nu tog tålamodet slut och jag sålde de flesta aktierna. Jag har kvar Magnolia Bostad, och det räcker med en bostadsutvecklare i portföljen. Bostadsbristen är fortfarande stor i Sverige och det borde visa sig i försäljningssiffrorna framöver tycker jag.

Trots att jag sålde av en tredjedel av MIPS i början av november är dem fortfarande största innehavet i min portfölj. Jag tror dem har mer att ge, men jag kände att risken blev för stor när dem utgjorde 25% av portföljen.

I.A.R Systems innehavet har också halverats. Mest för att jag vill mer fokusera på företag som har produkter som är enklare och lättare att förstå sig på. I.A.R är ju verksam inom "Internet Of Things" med microship vilket är en framtidsbransch, men att förutspå försäljning och potentialen för I.A.R är inte det lättaste, iallafall inte för mig. Då finns det bättre alternativ som t.ex. MIPS, Paradox och Storytel.

Jag har också fyllt på med mer Bufab, Momentum och Bahnhof under November.

Med den här rockaden är jag något mer viktad mot läkemedelsbolag vilket brukar vara en defensiv placering i mer oroliga tider på börsen, eftersom det nu när det ser ut som vi passerat högkonjunkturens topp.

Dem största innehaven i portföljen ska vara företag som jag förstår mig på och är enklare att följa, medan andra mer chansartade, svårlästa aktier får mindre andelar.



Sett på ett år har portföljen ändå presterat bra mot index med c:a 12% uppgång. Bästa aktierna har varit MIPS, Paradox och Storytel som stigit 107%, 46% och 53% respektive. Jag märkte under börsfallet i oktober att min portfölj tog extra mycket stryk. Ett tecken på hur hög risk portföljen ändå har. Aktierna kan svänga rejält både uppåt och nedåt. En kul och spännande portfölj tycker jag! Vi får se om den kan fortsätta slå index framöver.

Avanza.se

torsdag 15 november 2018

Storytel kvartal 3 rapport 2018

Aktie: Storytel
Period: Kvartal 3 2018
Portfölj: Spekulativa portföljen
Lista: Spotlight








Kvartal 3 resultat


Nettoomsättning: 373 mkr (309) +21%
Rörelseresultat: -61,1 mkr (-16,6)
Rörelsemarginal: -16% (-5,4%)
Resultat: -54,4 mkr (-11,7)
Resultat per aktie: -1,00 kr (-0,24)


Kommentar


Storytel fortsätter sin tillväxtresa och inte så överraskande så går dem med förlust nu när de är inne i en tillväxtfas. Sett till 2018 så ser det ut som man kommer nå 1 000 MSEK i intäkter för strömmande tjänster. Jag såg i början av året att förlusterna började äta upp kassan så det var inte överraskande att man gjorde man en riktad nyemission under kvartalet och tog in 500 MSEK

Vidare kan man läsa att innan jul kommer man kunna köpa ett familje-abonnemang, något som konkurrenten Nextory redan har. Intressant och se om det påverkar lönsamheten.

Storytel väntar sig att momsen på ljudböcker kommer att sänkas från 25% till 6% den 1 Juli 2019. EU har kommit fram till att det är ok att ha 6% moms för ljudböcker och den svenska regeringen väntas sänka momsen nästa år. Intressant att se om Storytel (och konkurrenterna) kommer att sänka priset för sina abonnemang lika mycket som momsen.

Man har ju sen tidigare också lanserat en E-boksläsare kallad "Storytel Reader". Det märkliga, för mig iallafall var att man inte kunde spela upp ljudböcker på den men endast läsa på den. Men man kommer att uppdatera läsaren så att den även stödjer uppspelning av ljudböcker. Man förväntar sig att det kommer att ta ett par år innan den här läsaren har någon påverkan på resultatet.



Storytel finns nu i 15 olika marknader. För första gången fick vi se en bättre översikt över de här marknaderna i förhållande till hur många prenumeranter dem har. Fyra av dem är lönsamma. Tidigare var det Sverige, Danmark och Norge, men nu även Island, som bara lanserades för 6 månader sedan. 

De specificerade inte vilka marknader som ingår i siffrorna, men de nämnde i sin videointervju att Nederländerna ingår i ">50 000" prenumeranter kategorin så förhoppningsvis är den marknaden nu snart också lönsam. Under 2019 förväntar dem sig att 7 marknader finns under samma kategori.

Storytel.se

Storytel har också börjat presentera en karta över var de finns, och det är ju tacksamt för det började bli svårt att hålla reda på alla marknader.
Storytel.se

I kvartal 3 var satte Storytel rekord med 100 000 nya abonnenter. Sommaren brukar vara ett starkt kvartal.



Efter nyemissionen är ny kassan påfylld och uppgår nu till 652 MSEK. Om förlusterna skulle fortsätta i samma takt som kvartal 3 så skulle den årliga förlusten uppgå till 218 MSEK. Nu är inte årlig förlust samma som faktiskt kassaflöde men för att få en förståelse på hur stor förlusterna är till kassan. Så med samma förlusttakt så skulle kassan räcka c:a 3 år. Värt att notera är också att deras långsiktiga lån ökat från 142 MSEK 31 september 2017, till 211 MSEK 31 september 2018. Storytel betalade 2,5 MSEK i ränta för banklån under kvartalet så det kan vara värt att också hålla ett öga på lånen, och hur mycket av nyemissionen de kommer att använda för att betala av lån.

Aktiekursen för Storytel hade en topp på 162,80 kr under Juli men har sedan dalat till 109 kr. Sett på ett år har ändå kursen stigit 56%.


Sammanfattning:

Rapporten: 😐
Aktiekurs: 108 (-0,55% idag)
Aktiekurs 1 år: +56%
Handel på rapport? Nej

onsdag 7 november 2018

MIPS kvartal 3 rapport 2018



Aktie: MIPS
Period: Kvartal 3 (2018)
Portfölj: Spekulativ portfölj
Lista: Small Cap Stockholm








Resultat kvartal 3

Nettoomsättning: 51,2 mkr (27,3) +88% (+77% exkl.valutaeff.)
Rörelseresultat: 20,8 mkr (0,1)
Rörelsemarginal: 40,7% (0,3%)
Resultat: 15,7 mkr (-0,2)
Resultat per aktie: 0,61 kr (-0,01)



Kommentar

Mitt största innehav i den spekulativa portföljen MIPS lämnade idag sin rapport för det tredje kvartalet i år, och man kan säga att det var en fortsättning på den fina rapporten som företaget lämnade kvartal 2. Hög tillväxt med 88% och en rörelsemarginal på 40%. 40% rörelsemarginalen är företagets mål för 2020, så vi kan nog vänta oss att resultatet kommer att ligga kring där framöver om man slipper oväntade utgifter som t.ex. patenttvister. Just kostnader för patenttvister har tack o lov lyst med sin frånvaro. Endast 0,6 MSEK i kvartalet och 4,7 MSEK för året i kostnader för patenttvister.

Organiskt har man nu växt 53% i år, och eftersom det krävs en tillväxt på 47% per år för att nå målet på 400 MSEK i omsättning till 2020 så ser det målet nu nåbart ut. Jag tycker att vi nu börjar se MIPS blomma ut till sin fulla potential. Det är den här tillväxten till dessa höga marginaler vi investerare väntat på, och nu infrias MIPS potential med dess skalbara affärsmodell.



VD'n Johan Thiel skriver i rapporten att det funnits en viss oro för att USA skulle införa tariffer på hjälmar som importeras från Kina, men att USA för stunden valt att undantaga just hjälmar den här gången.

Värdering

Börskursen fullkomligt rusade idag med 33% efter rapporten och stängde idag på 128 kr per aktie. Så högt har aldrig MIPS värderats. Om man når målet 2020 med 400 MSEK i omsättning och 40% rörelsemarginal så skulle det innebära en EV/EBITDA (företagets värde i förhållande till vinsten) på 20. Om det är lågt eller inte beror på hur och om man kan fortsätta växa efter 2020. Jag får känslan att marknaden kan vara mättad vid 400 MSEK omsättning. Hur stor är egentligen marknaden för MIPS?  MIPS uppskattar marknaden för hjälmar avsedda för konsumentbruk till 60 miljoner sålda hjälmar per år. I det segmentet som MIPS verkar i säljs 33 miljoner hjälmar per år. År 2017 sålde MIPS 2,3 miljoner MIPS enheter och en tillväxt på 50% i år skulle innebära c:a 3,5 miljoner sålda MIPS enheter i år. Det är fortfarande bara 10% av marknaden.

Om en omsättning på 2,3 miljoner sålda enheter ger 126 MSEK i omsättning 2017, så skulle deras mål på 400 miljoner i omsättning innebära c:a 7,3 miljoner sålda enheter och det är isåfall 22% av marknaden. Så där är definitivt en tillväxtpotential efter att ha nått målet 2020.

Om man skulle räkna på hypotetiska utdelningsmöjligheter för MIPS år 2020, så skulle en vinst per aktie på 5 kr vara möjlig. Skulle hela den vinsten delas ut skulle direktavkastningen till dagens kurs 128 då bli 3,9%. Är 3,9% ok för ett företag som agerar på en då mätt marknad? Nja, kanske inte för min del iallafall. Så värderingen hänger mycket på om MIPS kan fortsätta öka sin marknadsandel och slå sig in på nya marknader, och det försöker man också gör med hjälmar inom kategorierna snö, motor och ridning t.ex. Dessutom så hänger mycket på om det kommer fram konkurrerande produkter, vilket är mycket möjligt.

Så hur agerar jag efter dagens rapport? MIPS utgör nu nästan 25% av min spekulativa portfölj. Alltså en fjärdedel i en portfölj som innehåller 14 st aktier. Jag brukar ha som strategi att minska innehavet i aktier där kursen rusar. Jag tror fortfarande långsiktigt på MIPS men 25% av portföljen är något för mycket att jag ska känna mig bekväm, så jag kommer troligen hyvla av en del av MIPS under resten av året.

Sammanfattning:
Rapporten: 😁
Aktiekurs: 128,00 (+33,3% på rapportdagen)
Aktiekurs 1 år: +91%
PEG: 0,95 (12 mån rullande P/E, 75% vinsttillväxt)
Handel på rapport? Nej (..inte än. Minskar troligen innehavet något inom dem närmaste dagarna/veckorna)

onsdag 24 oktober 2018

Äntligen blir börsen billigare igen!

Det har nog undgått få att börsen just nu sjunker. I oktober har nu OMXS30 sjunkit 10%, och visst kan det göra ont att se sin portföljs värde sjunka, men det brukar vara vid sådana här tillfällen bra lägen att köpa på sig bra aktier till lägre priser. Speciellt när man vet att det är pengar som ska finnas på börsen en längre tid.

När det gäller utdelningsaktier har jag köpt på mig fler av HiQ som sjunkit 15% i oktober. HiQ ger just en direktavkastning på 6,7% vid bibehållen utdelning. Sett historiskt har den här nivån på direktavkastning varit bra köplägen hos HiQ.

Skanska har sjunkit 19% i oktober och ger just nu 6.0% i direktavkastning. Skanskas aktiekurs har inte varit så här låg sen exakt 4 år sedan, alltså oktober 2014.

Byggpartner har sjunkit 8% i oktober, så den aktien har stått emot nergången något bättre än börsen i övrigt. Just nu ger den hela 7,9% i direktavkastning. Sett i absoluta kronor så är det nu den här aktien som kommer ge mig mest utdelning nästa år.

Inwido tog mycket stryk efter sin rapport igår och har just nu sjunkit 16% i oktober. Jag tycker personligen rapporten visar att Inwido står stadigt, och just nu handlas Inwido till ett P/E tal på 11. Direktavkastning just nu fina 6,2%.

Nordic waterproofing lämnar sin kvartal 3 rapport först 1 November, men har ändå sjunkit 15% i oktober. De har just nu en direktavkastning på 5,4%.

Norska ABG Sundal Collier har sjunkit 11,3% i oktober och vid bibehållen utdelning har de just nu en direktavkastning på hela 9,8%.

Jag har även fyllt på mer aktier i Paradox Interactive som äntligen har sjunkit ner till mer aptitligare kurser. Jag var sugen att köpa efter raset till 150 kr efter kvartal 2 rapporten, men att få köpa till runt 125 kr är förstås ännu bättre.

Kommer börsen att sjunka ännu mer? Kanske. Gör den det så kan man köpa till ännu lägre priser så det är ju inte helt fel det heller.

Mina köp under oktober:

måndag 22 oktober 2018

Beijer Ref rapport kvartal 3

Aktie: Beijer Ref
Period: Kvartal 3 2018
Portfölj: Utdelningsportföljen
Lista: Mid Cap Stockholm


Periodens resultat (Kvartal 3)

Nettoomsättning:    3 607 mkr (2 555) + 41% (15,6% organisk)
Rörelseresultat:    339 mkr (217) + 57%
Rörelsemarginal:    9,4% (8,5%)
Resultat:           240 mkr (149) + 61%
Resultat per aktie: 1,88 kr (1,16)



Kommentar

Kylgrossisten Beijer Ref kom idag med sin kvartal 3 rapport för 2018, och den liknar väldigt mycket kvartal 2's resultat med kraftig tillväxt och förbättrad rörelsemarginal. Vi i Norden har ju känt av den rekordvarma sommaren och detta kvartalet slog rekord för regionen norden med en organiskt tillväxt på hela 30% och ett fördubblat resultat. Ser man tillbaka några år så ser man att detta året kommer att vara exceptionellt, och vi kan nog inte förvänta oss samma tillväxttakt när väl räntan höjs och det blir dyrare att ha lån för Beijer Ref, som just nu driver förvärven. Jag tror det kan vara det som fick Beijer Ref's aktiekurs att sjunka med 8,7% idag. Jag tror många tänker att Beijer Ref har nått sin topp, och att det blir svårare framöver att matcha tillväxten dem haft, och är man kortsiktig så kan detta vara en bra tidpunkt att kliva av. Jag själv ser mig som aktieägare i Beijer Ref i många år framöver och sitter själv still i båten. Beijer Ref är mitt största innehav i utdelningsportföljen men skulle aktiekursen närma sig 120 så kan jag tänka mig att köpa på mig fler.
 

Med alla förvärv så är det intressant att se hur mycket av tillväxten som faktiskt kommer från egen tillväxt, och glädjande nog kommer hälften av tillväxten från organiskt tillväxt. I år har Beijer Ref växt 14,7% organiskt och det är imponerande för ett såpass stort bolag.


Nyckeltalet "Avkastning på sysselsatt kapital" är nu uppe i hela 18%. Nyckeltalet står för hur bra bolaget är på att använda sitt egna kapital för att generera vinst. Generellt när det gäller utdelningsaktier vill man nog ha över 10%.



Utdelningen

 Bara ett kvartal kvar innan Beijer Ref ska bestämma sin utdelning för året 2018. Med en väldigt varm sommar och troligen ett rekordår för Beijer så får vi troligen se en kraftigt höjd utdelning. Kanske en bonusutdelning för att det varit ett exceptionellt bra år. Blir tillväxten 30% i år med en rörelsemarginal på 9% så landar vi på c:a 6,6 kr i vinst per aktie för 2018. Beijer Ref's utdelningspolicy är att dela ut 50% av vinsten. Det blir 3,3 kr per aktie i utdelning. På dagens pris 154 ,00 kr per aktie blir det isåfall en direktavkastning på 2,1%.



Sammanfattning

Rapporten: 😁
Utdelning Föregående år: 1,92 kr / aktie (justerat för 3:1 split)
Mitt minikrav på utdelningstillväxt: 5%
Gissning utdelning för 2018: 3,3 kr / aktie (+72% utdelningsökning)
Sammanhängande år med höjd utdelning: 4 år
Sammanhängande år utan sänkt utdelning: 16 år


måndag 8 oktober 2018

Podcast med Storytel




Lyssnade på ett jätteintressant podcast av Nicklas Andersson ("Investeraren") där han hade VD'n och grundaren för Storytel, Jonas Tellander som gäst. Jonas berättar om starten för Storytel och hur verksamheten fungerar idag med den expansionen som sker.

Kan verkligen rekommendera en lyssning om du är intresserad av Storytel.




Något jag inte hade en aning om var att Jonas varit med i TV programmet Draknästet där folk fick presentera sina idéer och bolag för att få in mer pengar av mot en andel av bolaget. Storytel var på konkursens kant 2008 och behövde verkligen pengar för att kunna fortsätta bedriva verksamheten, och då försökte Jonas få det genom programmet Draknästet. Se klippet nedan för den delen av programmet där Jonas var med.


lördag 29 september 2018

Nobina Kvartal 2 rapport 2018


Aktie: Nobina
Period: Kvartal 2 (18/19)
Portfölj: Utdelningsportföljen
Lista: Mid Cap Stockholm


Periodens resultat (jun-aug)

Nettoomsättning: 2 235 mkr (2 076) +7,7%
Rörelseresultat: 117 mkr (114) + 2,6%
Rörelsemarginal: 5,2% (5,5)
Resultat:        86 mkr (82) + 4,9%
Resultat per aktie: 0,73 kr (0,74)


Kommentar

Bussoperatören Nobina lämnade igår rapport för det andra kvartalet i det brutna räkenskapsåret 18/19, med fortsatt fin tillväxt.

Vinsten innan skatt (EBT) påverkades negativt på grund av en reaförlust på 20 MSEK när man tidigare än väntat behövt fasa ut övertaliga bussar. Men trots det höll sig marginalen på en ok nivå.

Som man tidigare utannonserat så har man förvärvat Samtrans AB som kör särskild kollektivtrafik i Stockholmsregionen där den fasta köpeskillingen blev 225 MSEK med en möjlig tilläggsköpeskilling om högst 225 MSEK.

Samtrans omsatte 746 MSEK under 2017 med ett resultat före skatt på 106 MSEK. Det är en EBT (vinst före skatt) marginal på 14,2%. Alltså betydligt bättre EBT marginal än var Nobina har idag (3.9% 2017).

Köpet har nu godkänts av konkurrensverket och förväntas slutföras kvartal 3 2018.

VD'n Magnus Rosén skriver en intressant kommentar i rapporten "Förutom fortsatt organisk tillväxt har vi en aktivt opportunistisk syn på förvärv och har tydliga utvärderingskriterier för detta.". Det låter som mer förvärv är på gång, och jag tror det är rätt väg att gå.

Som man också tidigare nämnt har man tillsammans med Stockholms läns landsting och Järfälla kommun kommit överens om en satsning på en helt elektrifierad självkörande busstrafik i linjetrafik i barkabystaden. Detta är starten på något stort och slår det väl ut så kommer det att sprida sig till resten av Sverige.



Utdelningen

Nu när Nobina förvärvar så vet jag inte hur dem kommer att ställa sig till utdelningen. Men om dem följer sin utdelningsstrategi, att dela ut 75% av EBT vinsten så kan vi spekulera i en 7%-ig tillväxt också för andra delen av det brutna räkenskapsåret. En EBT marginal på 4% är inte orealistisk och skulle isåfall innebära en utdelning om 3,3 kr per aktie. För året 2017/2018 delades 3,35 kr per aktie ut, och antar vi då en likadan utdelning för årets resultat skulle det innebära en direktavkastning på 5,3% på gårdagens slutkurs för aktien (63,60 kr).

Jag tycker Nobina går från klarhet till klarhet som vilket från början var ett "tråkigt" utdelningscase, nu också förvärvar och har en spännande satsning inom självkörande bussar framför sig.

Förvärv av lönsamma bolag och satsning på självkörande bussar ger en spännande framtid. Nobinas aktiekurs kommer troligen att vara svängig med tanke på att resultaten är så beroende på hur gamla de befintliga kontrakten Nobina har är, och därför kommer jag acceptera om utdelningen behöver sänkas vissa år. Istället kommer det att uppstå bra köptillfällen som t.ex. när Nobinas aktie var nere i 40 kr för ett år sedan när kontraktsportföljen var yngre.

Sammanfattning:

Rapporten: 😐
Utdelning för föregående år: 3,35 kr
Mitt minikrav på utdelningstillväxt: 0%
Min gissning på utdelning nästa år: 3,35 kr (+0%)
Sammanhängande år med höjd utdelning: 3 år (Nobina börsnoterades 2015)
Sammanhängande år utan sänkt utdelning: 3 år

söndag 23 september 2018

Så blev mitt val - ITPK 2018


2,3 miljoner svenskar har idag tjänstepensionen ITP. ITP är en tjänstepensionsavtal för privatanställda tjänstemän. Alla som jobbar eller har jobbat som privatanställd tjänsteman har antagligen ITP. Innan den 1 oktober i år ska vi välja vilket bolag som ska få förvalta våra tjänstepensionspengar fem år framåt till 2023. Ni som är födda efter 1978 har ITP 1 och då placeras 4,5% av månadslönen i det valet du gör. Vi som är födda 1978 och innan får välja var 2% av månadslönen ska placeras och den delen kallas ITPK.

Första valet vi behöver göra är att välja mellan Traditionell försäkring eller Fondförsäkring. Traditionell försäkring är lite mer av det försiktigare alternativet och fondförsäkring är det mer offensiva alternativet. Efter det valet så ska vi välja mellan 5 olika bolag. Jag skriver mer i detalj om de olika alternativen här, men fondförsäkringsalternativet ser ut så här:

Klicka för större bild

Eftersom Handelsbanken, Swedbank och SPP har extremt fula flyttavgifter så försvinner dem direkt från mitt urval. Kvar är två bra alternativ Danica och Movestic. Danica är ett väldigt billigt alternativ med endast 0,06% i avgift. För det får man en global indexfond "Danske Invest SICAV - Global Index SI". Global låter ju som ett bra riskspridande, men globala indexfonder består till stor del av nordamerikanska aktier (64% i Danske Invest fall) eftersom USA står för stor del av det globala börsvärdet. Vill man placera pengarna själva så har Danica en hel del intressanta alternativ såsom den populära fonden Didner & Gerge Aktiefond till en avgift på endast 0,59% mot normala 1,22%. Se här för Danicas olika fondval.

Men mitt val har fallit på Movestic som har en lockande entrelösning med de två bra fonderna Didner & Gerge Aktiefond (20% andel) och Öhman Global Hållbar A (80% andel), som båda har morningstarbetyget 5 av 5. Men mest intressant för mig är att dem även har min favoritfond Öhman Sweden Micro Cap som investerar i små svenska bolag som en valbar fond. Små bolag innebär högre risk, men också potential till högre avkastning på längre sikt, och det är just vad jag är ute efter till pensionssparande. Movestic erbjuder Öhman Sweden Micro Cap fonden till 50% rabatt, 0,75% i förvaltningsavgift mot normala 1,5%. Men dem har även Didner & Gerge Aktiefond som valbar fond till avgiften 0,48% mot normala 1,22%. I oktober bestämmer jag mig för exakt vilken fördelning jag ska ha på de olika fonderna.

Dessutom, det kanske allra viktigaste. Efter 1 oktober blir det möjligt att flytta de gamla tjänstepensionerna man har hos andra bolag till någon av de 5 bolagen ovan. De gamla förhandlade avtalen mellan Collectum och de valbara bolagen då är betydligt dyrare. Som jämförelse kan man jämföra SEB's entrelösning 2007 som har 1,28% i avgift, att jämföra med Movestic's entrelösning på 0,20%. Den skillnaden i avgift gör en oerhörd skillnad på lång tid. Så jag rekommenderar verkligen att du kontrollerar var dina gamla tjänstepensionen ligger och vilken avgift dem har. Tyvärr kommer det antagligen vara svårt att få fram vilka avgifter du betalar på dina existerande ITP konton eftersom bankerna tjänar stora pengar på gamla ITP konton med höga avgifter.

Men ett sätt att lösa det är att efter den 1 oktober flytta alla ITP konton man har till det valet man nu gör, så vet man att har en av de billigaste ITP avtalen just nu iallafall. På www.minpension.se kan du se var dina olika ITP konton finns. Jag kommer att flytta mina ITP konton jag har på SEB till Movestic i oktober. Om du vill flytta kontona gör du det via Collectum.

tisdag 11 september 2018

SEB allt mer desperata - ITPK 2018

Idag fick jag ett brev med en påminnelse från Collectum att göra mitt ITPK val gällande var delen av min tjänstepension ITPK ska placeras för perioden oktober 2018 - september 2023. Så långt är allt ok, men i samma brev från Collectum följde det med ett brev från SEB. I nuläget har jag mina ITPK pengar i SEB's fondförsäkring. SEB skriver så här

"Vill du fortsätta att pensionsspara i fondförsäkring hos oss är det dags att bekräfta ditt val nu"

Problemet med det valet är det finns betydligt billigare val att göra bland de bolagen som faktiskt blev utvalda av Collectum (SEB skickade in offert till upphandlingen men blev inte vald). SEB's avgifter på deras nuvarande entrelösning är 0,22% och då placeras 40% av nytt kapital i SEB's svenska indexfond och 60% i deras globalfond. Det kan jämföras med en av dem valbara bolagen SPP som har samma 40/60 fördelning men med 0,13% i avgift. Dock ska man ha i åtanke att SPP har en ful flyttavgift på 200 kr (om man vill flytta sitt kapital från SPP sen). Dyraste valbara alternativet är Movestic på 0,20% men då får man i mitt tycke två bra fonder i Didner & Gerge aktiefond och Öhman Global Hållbar. Dessutom finns ju det billigaste alternativet Danica med bara 0,06% i avgift, som är mer än 3 gånger billigare än SEB. Jag skrev mer om de valen man kan göra i en tidigare blogpost.

Men det absolut viktigaste att göra efter 1 oktober för min del är att gå in på Collectum och flytta min nuvarande tjänstepension från SEB till ett av de nya valen så får jag en billigare avgift även på mina gamla ITPK val. Det rekommenderar jag alla att kontrollera. Kolla med ditt nuvarande försäkringsbolag där du har din nuvarande ITPK tjänstepension och kolla vilka avgifter du betalar. Du kommer nog att upptäcka att du betalar för höga avgifter jämfört med dem nya valbara bolagen, eftersom avgiften har kommit ner ju fler upphandlingar som gjorts under åren. Avgiften är extra viktig när det handlar om så lång tids sparande som det ofta gör när det gäller sparande till pensionen.

måndag 3 september 2018

Hur klokt är det att äga utdelningsaktier när reporäntan höjs? (Del 2)


Detta är del 2 i min underökning om reporäntan påverkar priset på utdelningsaktier. I Del 1 förklarar jag närmare varför jag gör den här underökningen och tittar även på Castellum som exempel.

Nu när jag tittat på Castellum vill jag undersöka fler utdelningsaktier. Aktier som inte verkar i fastighetsbranschen.

SJR

Bemanningsföretaget SJR delar nästan alltid ut hela sin vinst. Så de borde i teorin, vara mer känslig för höjningar i reporäntan.


Under finanskrisen 2008-2009 så svänger SJR direktavkastning kraftigt. När reporäntan var som högst 2007 och 2008 så var också SJR's direktavkastning också som högst. Efter finanskrisen har varken reporäntan eller direktavkastningen hämtat sig. Under åren 2011 till 2013 när reporäntan ligger kring 1-2 % ligger SJR's direktavkastning kring 8% och sen när reporäntan sjunker ytterligare mot 0% så sjunker direktavkastningen till 4-7 %. Graferna följer inte varandra exakt utan det är mer som om reporäntan styr inom vilka intervaller direktavkastningen hos SJR är.

HiQ

Konsultföretaget HiQ har länge haft en hög direktavkastning, men jämför man mot reporäntan som jag gjort nedan så ser jag inte mycket likheter. Det betyder att en del utdelningsbolag påverkas inte nämnvärt av reporäntan. Det kan bero på att HiQ varit mer ett tillväxtcase än vad t.ex. SJR är. D.v.s. det är andra nyckeltal än utdelningen som styr HiQ's aktiekurs och direktavkastning.


Electra Gruppen

Electra Gruppen som säljer hemelektronik gör liksom SJR, d.v.s. delar ut större delen av vinsten till sina aktieägare, och här ser man tydligt hur direktavkastningen följer reporäntan när reporäntan är högre än 0,5%. Från 2009 till 2015 följer dem varandra åt, men när reporäntan går under 0,5% så påverkar inte den längre direktavkastningen.



Slutsatser

Innan jag började jämföra direktavkastning med reporäntan trodde jag att direktavkastningen skulle vara mer beroende av reporäntan, men i dem exemplen jag tagit fram så är det inte så svart eller vitt. Det är många andra faktorer som spelar in. Reporäntan verkar inte påverka kurserna hos vissa utdelningsaktier förrän reporäntan närmar sig 2-3%. Sämre resultat hos ett företag nu när den riskfria räntan är så låg är mer förlåtande när det inte finns mycket alternativ till aktiesparande. Men ju högre reporänta vi får desto mer krav kommer att sättas på utdelningsaktierna, eftersom det kommer att finnas riskfria alternativ med liknande avkastning.

  • Reporäntan kan påverka vissa utdelningsaktiers kurser. Men troligen endast när reporäntan överstiger 2-3%.
  • Reporänta kommer antagligen endast slå mot utdelningsaktier där utdelningen är den drivande faktorn till aktiens aktiekurs.
  • När reporäntan börjar närma sig 2% så kan det vara tid att se över sina utdelningsaktier och skifta om till utdelningsaktier där framtidsutsikterna är goda.
  • Utdelningsaktier där den enda positiva faktorn är hög utdelning kommer antagligen att straffas extra hårt när reporäntan stiger över 2-3%.
Så just nu gör jag inget med mina utdelningsaktier. Jag känner mig något lugnare när det gäller risken för kursras hos mina utdelningsaktier när reporäntan höjs. Men jag bör bli mer nogrannare när jag väljer vilka utdelningsbolag jag investerar i. En fin direktavkastning får inte vara det enda skälet till investering. Dem måste även ha andra kvalitéer som t.e.x. god tillväxt. Bolag som t.e.x. Electra Gruppen kan vara en sån aktie som jag troligen bör sälja inom några år, innan reporäntan blir för hög. När sen reporäntan vänder neråt igen så kan Electra Gruppen bli intressant igen. Men det verkar som man kommer att behöva göra ovan analys för varje utdelningsaktie man har, för att se hur reporäntan påverkat aktien historiskt. 

onsdag 29 augusti 2018

SJR Kvartal 2 rapport 2018



Aktie: SJR
Period: Kvartal 2, 2018
Portfölj: Utdelningsportföljen
Lista: First North Stockholm




Kvartal 2 resultat

Nettoomsättning:    100,1 mkr (96,3) +4,3%
Rörelseresultat:    9,8 mkr (9,6) +2,1%
Rörelsemarginal:    9,8% (10,0)
Resultat:           7,6 mkr (7,5) +1,3%
Resultat per aktie: 0,72 kr (0,71)



Kommentar

Bemanningsföretaget SJR lämnade sin kvartal 2 rapport idag och deras rapporter brukar vara stabila, och så var det också detta kvartalet även om tillväxten kanske var lägre än förväntat. I rapporten skriver VD'n Per Ogunro att SJR gjort sin största omstrukturering sen börsintroduktionen och är nu specialiserade inom Finans, HR, IT och Supply Chain till skillnad från bara finans tidigare för att kunna växa vidare, så ett par kvartal med lägre tillväxt kan man tolerera medan dem strukturerar om. Marginalen är dock glädjande nog fortfarande intakt kring 10%.




SJR delade ut 2,9 kr per aktie för 2017 och nu har halva 2018 rapporterats så vi kan börja gissa om nästa års utdelning. Med tanke på omstruktureringen i företaget kan vi nog vänta oss en försiktigare utdelningshöjning för 2018. Kassan uppgick till 28,7 MSEK 30 juni i år att jämföra med 34,9 MSEK förra året vid samma tidpunkt, vilket är ytterligare ett tecken på att utdelningen blir något försiktigare.
En 5%-ig utdelningshöjning skulle inte vara otänkbar, och skulle isåfall innebära en utdelning på 3,05 kr per aktie. Till dagens aktiepris på 53,00 kr är det isåfall en direktavksastning på 5,7% Det är något lägre direktavkastning än vad SJR brukar ge, men så har också aktiepriset stigit 36% på 1 år. Om det blir en höjning av utdelningen och hur stor höjningen isåfall blir kommer bero på hur omstruktureringen utvecklar sig.

Jag behåller mina aktier i SJR och ser mig själv som aktieägare i SJR i många år framöver.


Sammanfattning:

Rapporten: 😐
Utdelning för 2017: 2,9 kr / aktie
Mitt minikrav på utdelningstillväxt: 5%
Gissning utdelning för 2018:  3,05 kr / aktie (+5%)
Sammanhängande år med höjd utdelning: 5 år
Sammanhängande år utan sänkt utdelning: 5 år

måndag 27 augusti 2018

Hur klokt är det att äga utdelningsaktier när reporäntan höjs? (Del 1)



Riksbankens prognos är att börja höja reporänta under 2018 eller tidigt 2019. Eftersom jag inte ägt aktier tidigare under tider som reporänta höjts så undrar jag vad en räntehöjning egentligen innebär för utdelningsaktier. Kommer aktiekursen att falla för utdelningsaktier när reporäntan höjs? Bör jag agera när det är stor sannolikhet att reporäntan höjs i närtid. Jag har en stor del av mitt sparande i utdelningsaktier så jag har ett intresse i att veta.



Varför då bry sig om reporäntan? Min resonemang är att om reporäntan höjs, så höjs också den riskfria räntan (räntan på sparkonton) och då kommer aktieköpare att kräva högre direktavkastning av utdelningsaktier och kommer därför kräva ett lägre pris för aktier innan dem köper. Tänk dig själv när du funderar på att köpa en utdelningsaktie som ger t.ex. 7% i direktavkastning. Den aktien är mer lockande om räntan man får på ett sparkonto är 0,5% än om sparräntan varit 5%. Vid 0,5% sparränta får du 6,5% mer i avkastning från utdelningsaktien för den risken du tar. Vid 5% sparränta får du endast 2% mer i avkastning för utdelningsaktien. Är dem 2% mer verkligen värt risken, kanske man undrar då och väntar med att köpa till direktavkastningen är högre.

Man kan ju också resonera att man inte bryr sig om aktiekursen hos utdelningsaktierna, utan man bryr sig endast om utdelningarna. Men motargumentet är då att om man vet att aktiekurserna kommer att vara lägre om ett par år, är det då inte logiskt att sälja aktierna nu och köpa tillbaka dem sen?

För att ta reda på om aktiekurser faller i en miljö där reporäntan höjs så kommer jag jämföra olika utdelningsaktier med reporäntan historiskt och se om det finns någon korrelation.

Reporäntan är den ränta som banker får när de placerar sina pengar hos riksbanken. Därför styr också reporäntan den räntan vi privatpersoner får när vi placerar våra pengar på banken. Sätter du in 1000 kr på ett sparkonto så kan banken i sin tur sätta in dem 1000 kronorna hos riksbanken och få ränta, reporäntan. Så ju mer ränta bankerna får för att spara hos riksbanken desto mer ränta är dem beredda att ge dig.

Nedan är en graf på reporäntan och SBAB's sparkontoränta från 2009 till 2017, bara för att få en förståelse hur dessa två räntor följer varandra. Räntornas trender följer väl överens. Höjs reporäntan så höjs sparräntan, och tvärtom, sänks reporäntan så sänks också sparräntan. Sparräntan är normalt 0,5 till 1 % högre än reporäntan. En sparkontos ränta med insättningsgaranti säjer man är riskfri. Det ska mycket till att förlora dem insatta pengarna. Medan en satsning på en utdelningsaktie exponerar oss för en aktierisk med allt det innebär.


Just nu är reporäntan negativ på -0,5%. Riksbankens prognos är att den är c:a 0% till kvartal 3, 2019.
riksbank.se (2018-08-26)

Castellum


En klassisk utdelningsaktie är Castellum, fastighetsbolaget som kom till börsen 1997 som har höjt sin utdelning varje år sedan dess. Vilken direktavkastning har då marknaden krävt för att köpa Castellum under åren? Har den följt reporäntan? Sätter jag ihop dem två värdena i en graf så ser det ut så här:


Följer graferna varandra? Nja, inte till 100%, men det finns en korrelation. Speciellt mellan år 2000 och 2009 då reporäntan var relativt hög (2-5%).

Castellum direktavkastning mot reporäntan
Sen kom finanskraschen och reporäntan sänktes i rasande takt. I början av 2009 krävde köparna av Castellum en direktavkastning på c:a 7%, men reporänta var också hög så den riskfria räntan på sparkonto var också hög. Castellums aktiekurs hade vid detta läget sjunkit 50% på två år(!) när reporäntan höjts från 1,5% 2006 till 4,75% 2008. När reporäntan sen sänktes kraftigt under 2009 sjönk också Castellums direktavkastning men inte lika dramatiskt. När reporäntan höjdes igen under 2011 så låg Castellums direktavkastning nästan still. Sen 2012 till idag har reporäntan sjunkit stadigt och det har också direktavkastningen på Castellums aktie, men Castellums direktavkastning har varit mer motståndskraftig.

Betyder då detta att Castellums aktiekurs kommer att sjunka när reporäntan höjs (köpare kräver högre direktavkastning)? Det måste det inte betyda förstås. Vi vet att det det finns en myriad av andra orsaker som påverkar aktiekursen. Korrelationen ovan kan vara en slump.  Jag vet om, att det finns många andra faktorer som påverkar aktiekursen men det jag vill veta är om just reporäntan påverkar aktiekursen.

Baserat på ovan graf så kommer antagligen Castellums direktavkastning följa med reporäntan upp, och dess värdering då falla. Men om det sen beror på att riskfria räntan stiger eller att Castellums totala kostnader stiger p.g.a att räntan höjs, eller av andra orsaker vet jag förstås inte. Det är troligen en kombination av dessa och 100 andra orsaker.

Om jag tittar närmare på grafen ovan så verkar inte reporäntor under 2% påverka direktavkastningen nämnvärt. Det är när reporäntan ligger mellan 3 och 5% som rörelser i reporäntan påverkar Castellums direktavkastning mest enligt grafen. I teorin så är det vid dem nivåerna som investerare börjar jämföra riskfria räntan och Castellums direktavkastning. Isåfall så är det ingen fara för Castellums aktiekurs förrän reporäntan närmar sig 3%, och det ser ut att dröja länga innan dess.

Bara en akties utveckling mot reporäntan ger dock inget bra underlag för slutsatser, så jag behöver jämföra fler utdelningsaktier mot reporäntan. Aktier som verkar i andra branscher, och det återkommer jag till i del 2 innan jag blir för långrandig. Vi ses i del 2 om du vill, i min undersökning om reporäntan påverkar priset på utdelningsaktier.