lördag 29 april 2017

Storbankernas vinster

När jag har började investera i aktier så började jag också läsa företags kvartal- och årsbokslutsrapporter för att bestämma mig för om aktien är intressant att köpa.

Tidigare hade jag en (naiv?) föreställning om, var företagen gör av sina vinster. Dem investeras kanske i sitt eget bolag? Köper andra bolag? Bygger upp en kassa för sämre tider? Ger bonus till sina anställda? Förbättrar kvaliteten i sina produkter?

Allt detta gör företagen, mer eller mindre.
Men nu förstår jag att många av företagen avsätter det mesta av sin vinst till en annan, väldigt specifik sak. Utdelningen.
Alltså utdelning av företagets vinster till aktieägarna. Det är pengar som flyttas ut från företaget.

Det är svårt att förstå att aktieägarna får så mycket av vinsten. Ta Swedbank som exempel.
2016 gjorde dem 19,5 Miljarder SEK i nettovinst. Alltså efter alla kostnader, räntor och skatter. Ren vinst rätt ner i fickan. Det är 47 % av den totala omsättningen.
Då tänker jag, varför behöver Swedbank den här enorma summan pengar i vinst? Ska dem betala av skulder? Öppna nya kontor? Expandera i andra länder?

Men när man läser rapporten så ser man att absolut största delen (75%) av vinsten går till aktieägarna i form av utdelning! Det är 35% av den totala omsättningen! Så om du är kund hos Swedbank och betalar 100 kr i t.ex. ränta på ett lån så går 35kr av den hundralappen till aktieägarnas fickor.


Varför!?

Visst ska aktieägarna belönas för deras risktagande, men 35% av omsättningen är väl lite att ta i.

Så istället för att ha t.ex. bättre boräntor till sina kunder så har Swedbank onödigt dyr boränta, endast av anledningen att aktieägarna ska få ut mer pengar.
Vet gemene man om, varför dem betalar så höga avgifter?

För att vinsten ska komma kunderna till nytta, skulle alla kunder som kan, köpa aktier i den bank dem har bolån i, så att de iallafall får tillbaka en del av räntan och avgifter i form av utdelning. För vi vet, att räntan och avgifterna dem betalar är onödigt höga.

Samtidigt läser man om att storbankerna lägger ner kontor på löpande band. Under 2007 till 2016 har Swedbank lagt ner 176 kontor enligt Expressen. Swedbank motiverar sina nerläggningar med "För att kunna ge bra service måste vi kraftsamla...". Excuse me? Nä, en mer trolig förklaring hade varit att dem inte kan ha kontor så att kunderna kan göra sina bankaffärer för då skulle dem bara kunna dela ut 30% av omsättningen till sina aktieägare, och det är ju förstås på tok för lite..

The greed is real.



onsdag 26 april 2017

IAR Systems Q1 2017

IAR Systems som är mitt näst största innehav i min spekulativa portfölj lämnade rapport idag. Dem huserar på Mid Cap listan Nasdaq Stockholm, och levererar mjukvara för att programmera mikrokontroller (datorchip) som sen finns i allehanda produkter. Intäkterna kommer från Amerika (37%), Europa (33%) och Asien (26%).

Kvartal 1 i år 2017 kan sammanfattas så här:
Nettoomsättning:    86,4 mkr (80,5) +7%
Rörelseresultat:    26,2 mkr (19,2) +36% 
Rörelsemarginal:    30,3% (23,9%)
Resultat:           18,8 mkr (15,2) +24%
Resultat per aktie: 1,94 kr (1,51)

Rapporten i sin helhet finns här

Rörelsemarginalen i bolaget är en av dem högre jag sett med 30%. Den har länge varit hög men har faktiskt stigit för varje år senaste fyra åren, medan tillväxten senaste året har varit trög.


Aktien har stigit 207% på tre år, och allt eftersom den stigit har jag fegat och sålt av. Frågan är då om aktien har mer att ge. Med ett P/E (priset på aktien i förhållande till vinsten) tal på 35 så känns det tveksamt i det kortare perspektivet, speciellt med den tillväxt som bolaget nu visar.

Jag gillar bolag som har produkter som ligger i tiden och IAR är inget undantag nu när Internet of Things (Sakernas internet) ska ta fart. "Sakernas internet" är vardagliga föremål som är på väg att kopplas upp mot internet, som t.ex. kylskåp, kläder, fordon osv.
Jag har också svårt att helt sälja en aktie som har en sådan lönsamhet som IAR. Dem delar ut 5 kr per aktie för 2016 (vilket är 2,5% direktavkastning till dagens pris på 203kr/aktie) och har en nettokassa på 118m kr. Dem är inte främmande för bonusutdelningar (2015 och 2016) om kassan blir full.

Varför visar då aktiepriset sådant motstånd med tanke på den skrala tillväxten? Min personliga gissning är det avtal man skrev med Renesans Electronics som är världens största tillverkare av mikrokontroller där IAR får betalt i form av royaltyersättningar, alltså få betalt per enhet som Renesans säljer där man använt IAR's mjukvara. I det ligger förstås en stor potential för IAR. Men dem här intäkterna kommer troligen inte att börja öka i någon större skala förrän i slutet av 2017 eller början av 2018. Nu i kvartal 1 stod royaltyintänkterna för 3% av omsättningen. Kommer tålamodet på börsen att hänga i tills dess är frågan. Om tillväxten inte tar fart är det risk för ett riktigt ras i IAR, eftersom det är inprisat så mycket förhoppningar i dagens aktiepris.

Jag är osäker på hur jag kommer att agera. Jag kommer inte att köpa aktier i detta läget iallafall. Antingen behåller jag aktierna jag har eller så kommer jag att sälja av en del så att IAR inte är så stor vikt i min portfölj. Långsiktigt ser det förstås intressant ut, och det finns anledning att ha koll på aktiepriset och fortsätta följa bolagets rapporter!

måndag 24 april 2017

Beijer Ref Q1 2017



En av mina absoluta favoriter på börsen, Beijer Ref lämnade sin Q1 rapport för 2017 idag.

Kortfattat blev Q1 rapporten så här:
Nettoomsättning:    2 218 mkr (1 967) +18% varav 3% organiskt.
Rörelseresultat:    107 mkr (89) + 20%
Rörelsemarginal:    4,8% (4,5%)
Resultat:           72 mkr (61) +18%
Resultat per aktie: 1,63 kr (1,35)

Beijer Ref är en kylgrossist, som säljer kylsystem och luftkonditionering till kylinstallatörer och serviceföretag. Tyngdpunkten ligger i Europa (82%)  men dem finns även i Afrika, Indien och Australien. Aktien finns listad på Mid Cap.

Dem är en favorit för mig eftersom bolaget prickar in många av de viktiga egenskaper som jag tycker en aktie ska ha.

Passar in i tiden
Klimatet blir allt varmare. Det hör vi ständigt om. Då borde företag som Beijer Ref gynnas eftersom allt fler behöver kylsystem. Dessutom vill många företag och länder ha ner sin energiförbrukning och minska utsläpp av växthusgaser och då är ett sätt, att byta ut till mer moderna kylsystem.

Förvärv
Dem skapar tillväxt genom att förvärva andra kylgrossister och har en organiskt tillväxt. Organiska tillväxten var dock bara 2,8% för 2016 (4% 2015) så där finns rum för förbättring. 2015 var förvärvingshastighten hög, medan 2016 mest blev ett år för att integrera dem nya bolagen. 2017 räknar Biejer Ref med att åter öka förvärvingstakten.

Utdelning
Beijer Ref har en stabil utdelningshistorik. Man har höjt utdelningen varje år de senaste 10 åren med undantag för 2013 då den stod still. Direktavkastningen till dagens pris är 2,5%. Det är kombinationen av tillväxt och utdelning jag gillar. Det säger något om hur de lyckas integrera sina förvärv och ge mervärde till sina aktieägare.

Något jag hållit öga på i deras rapporter är företagets skuldsättning så att de inte skenar iväg, men nyckeltalen har faktiskt förbättrats och 31/3-2017 var soliditeten 42,4%, skuldsättningsgraden 0,5 ggr och räntetäckningsgraden 17,1. Så inga larmklockor där, än iallafall.

Q1 har alltid varit Beijer Ref's svagaste kvartal eftersom det varit vinter i Europa men förhoppningsvis kan man växa i södra Afrika och länder i Oceanien så att intäkterna balanseras ut mer under året. Svårt att dra några slutsatser för året redan men behåller dem den här tillväxttakten så blir jag glad. När dem sist satsade på förvärv 2015 blev tillväxten 16%.

Beijer Ref står för 20% av min spekulativa aktieportfölj, så jag är förstås inte opartisk när det gäller aktien 😏

Jag ser mig som långsiktigt investerad i Beijer Ref. Något jag håller koll på i rapporterna är rörelsemarginalen och skuldsättningen som kan ställa till det långsiktigt. Ska bli kul att följa bolaget hur som helst!

torsdag 20 april 2017

Vilka utdelningsaktier ska man köpa?

Det är inte lätt att välja rätt utdelningsaktier. Det finns många faktorer utöver utdelningen som speglar en bra utdelningsaktie. Jag har försökt visualisera de utdelningsaktier jag har under uppsikt i en graf, som innehåller tillväxt, räntetäckningsgrad och utdelning. Jag vill ha med något mått på nuvarande räntekostnader så när räntan väl höjs så ska det inte påverka utdelningsförmågan allt för mycket, så jag har valt att ha med räntetäckningsgraden. Räntetäckningsgraden anger hur mycket av vinsten som går till räntekostnader. Tillväxt är viktigt så att bolaget har möjlighet att höja utdelningen framöver.

När jag matar in dem värdena får jag nedan graf. (Edit: En uppdaterad graf här)

     (klicka för större bild)

Tillväxt finns på Y axeln och direktavkastningen på X axeln. Färgen anger räntetäckningsgrad från förlust till "Bäst". De med röd och gul färg kan få problem om räntan höjs. Storleken på bubblorna är utdelningstillväxt. Räntekänslighet när det gäller Resurs Bank och Nordea är jag osäker på, eftersom dem själva lånar ut pengar. Om räntan höjs så borde de också få in mer pengar.

Dem bästa bolagen enligt grafen finns uppe till höger, de har bra tillväxt tillsammans med bra utdelning till nuvarande pris.

Jag köper Resurs bank till utdelningsportföljen som har en fin tillväxt och bra utdelning, dessutom passar en bank bra in i portföljen med tanke på riskspridning.

Förväntad utdelning nästa år är nu 6 598:-, med målet på minst 7000:-.


söndag 16 april 2017

Utdelningsportföljen

Utdelningsportföljen är för nuvarande viktad så här:


Utdelningen per akie ser ut som följer

Målet för nästa års utdelning är 7000:-

Med nuvarande innehav så ökade företagen utdelningen i snitt med 5,4%. Mitt mål är 10%, så det behövs omstrukturering i portföljen. Volati Pref är ett stort innehav där utdelningen definitivt inte kommer att växa med tanke på preferensaktiers upplägg (mer lik obligationer). 8,1% direktavkastning (DA) är dock inte lätt att ersätta. Jag kommer att fasa ut Volati Pref under året och ersätta efterhand som jag hittar intressanta utdelningsaktier.

En annan aktie där utdelningen inte växt nämnvärt är bemanningsföretaget SJR, som har haft ett mediokert år bakom sig. Dock har jag 8,6% DA, och jag tror att den aktier kommer tillbaka.


Investor har gått bra kursmässigt efter att dem annonserade att dem skulle börja rapportera "bedömda marknadsvärden" för sina helägda dotterbolag. Dem har höjt utdelningen med 1 krona dem senaste 5 åren och jag bedömer att dem kommer att fortsätta med åtminstone den kronan i höjning om inte mer.

Resten är aktier jag köpt under året och totalt är det nu 8st olika aktier. Jag kommer att sikta på c:a 15 st.

måndag 10 april 2017

Vilket år blir vi ekonomiskt oberoende?


Målet med mitt sparande är ekonomiskt oberoende. Friheten att bestämma över mitt liv. Nyckeln heter "ränta-på-ränta effekten" och det kan man utnyttja t.ex. med utdelningsaktier där man återinvesterar utdelningen. Jag har räknar på vad som krävs för att uppnå ekonomiskt oberoende med hjälp av utdelningar. Det är också intressant att jämföra hur lång tid det tar att bli ekonomiskt oberoende, beroende på om man återinvesterar utdelningen eller inte.



Så låt mig öppna Google Sheet så räknar vi lite.
Utdelningen i en utdelningsportfölj växer av 3 olika orsaker.
1. Nysparande. Alltså köp av nya aktier med hjälp av eget sparande (t.ex från lönen)
2. Utdelningstillväxt. Förhoppningsvis ökar företagen sina utdelning för varje år.
3. Återinvesterad utdelning. Om man återinvesterar utdelningen får vi in nya utdelningsaktier och då kommer också utdelningen att öka.

Aktiekursen är förstås också av betydelse för portföljens värde men jag vill bortse från den, eftersom den inte direkt påverkar utdelningen i de aktier man redan har. Det känns befriande skönt att kunna bortse från aktiekurserna för en gångs skull.

Sen behöver man bestämma vad ekonomiskt oberoende betyder. Räcker 250 000 kr per år? För dem flesta ja, men för andra räcker mindre, eller så har man en dyrare livsstil och kräver mer. Så det får bli en variabel.

Också en graf förstås, för grafer är kul. =)

Resultatet blir så här: (klicka för större bild)
Länk till Google Sheet (om du vill kopiera och ändra värden i den)

Så mina invärden är i grått
Min förväntade utdelning i år:
Jag har en utdelningsportfölj som väntas ge 5 184 kr i år.
Nysparande per år:
Hur mycket pengar du planerar att stoppa in i portföljen per år. T.ex. från lön.
Jag har 10 000 i mitt exempel.
Förväntad utdelning på nysparande:
Hur stor direktavkastning förväntar du dig få av de pengarna du stoppar in i portföljen som utdelning nästa år? Jag har 4% i exemplet. I vårt extrema lågränteläge är det svårt att få hög direktavkastning.
Förväntad utdelningstillväxt:
Hur mycket förväntar du dig att företagen du har i portföljen kommer att höja sina utdelningar i snitt? Jag har satt 10% i mitt exempel. Detta är svårt att förutsäga men det finns analytiker som ger prognoser på aktiers förväntade utdelningar framåt. Jag har dessutom en preferensaktie i min utdelningsportfölj där utdelningen inte kommer att öka.
Ekonomiskt oberoende vid utdelning på kr / år
Ekonomiskt oberoende betyder olika för varje en av oss eftersom vi har olika livsstilar osv. men jag sätter 250 000 :- / år i mitt exempel. Beroende på vilken typ av konto man har på banken så betalar man förstås också skatt. Vanlig depåkonto kommer att ge 30% kapitalskatt på utdelningen, medan ISK och KF konto ger en schablonbeskattning på hela innehavet (0,375 % för 2017).

Den orangea grafen är förväntad utdelning per år om jag återinvesterar utdelningarna, och den blå grafen är förväntad utdelning per år om jag inte återinvesterar utdelningarna.

Den röda linjen är det jag vill nå för ekonomiskt oberoende.

Där linjerna korsar varandra är mina förväntade år för ekonomiskt oberoende. Om jag återinvesterar mina utdelningar så kan jag fira år 2044. Om jag inte återinvesterar utdelningen så blir firandet framskjutet till år 2052. Graferna talar också sitt tydliga språk när det gäller skillnaden i tillväxt på återinvesterad utdelning och inte återinvesterad utdelning. Ränta-på-ränta effekten är otroligt effektiv på lång sikt.

Många faktorer är dock osäkra
  • Nysparande kan ändras eftersom livssituation förändras
  • Företags utdelningsförmåga kan i vissa fall drastiskt förändras, t.ex. minska eller helt tas bort, så det gäller att försöka ha stabila företag och om det ser illa ut, byt utdelningsaktie.
  • Inflationen kan ta fart och då kan din årsinkomst för ekonomiskt oberoende vara för liten.
  • Har jag räknat rätt i min kalkyl? Största osäkerthetsfaktorn! ;)

 Känner jag mig själv rätt så kommer jag att flytta annat sparande till utdelningsportföljen, bara får att snabbare närma mig ekonomiskt oberoende.

Kalkylen finns här om du vill kopiera den och lägga in egna värden, eller kolla uträkningarna. Diagrammet och åren för ekonomiskt oberoende ändrar sig beroende på invärdena i den grå rutorna, så det är barnsligt roligt att prova olika värden. Inga garantier för att uträkningarna är rätt dock.

torsdag 6 april 2017

SSM notering och Nobina rapport



Bostadsutvecklaren SSM började handlas på Stockholmsbörsen idag. Priset sattes till 59 kr/aktie. Fick 100 st. men hade tecknat mig för fler. Så erbjudandet har varit övertecknat, vilket dock inte varit ovanligt för börsintroduktioner senaste året. Köpte dock på mig fler under förmiddagen.
Orderdjupet på säljsidan såg maffig ut i öppningen. Troligen många som hade ”teckna, sälj” strategin klar när dem tecknade. Kursen trycktes först ner till 57 men hämtade sig under dagen.

Såg intervjun med SSM's VD Mattias Roos på Trading Direkt, och tycker han ger ett bra intryck. För att vara så ung har han redan bra med erfarenhet från byggbranschen som t.ex. JM, NCC och Besqab. I samband med noteringen på börsen så gjordes också en nyemission. Pengar dem säkert har planer att sätta sprätt på. Dem fokuserar på åldersgruppen 20-40 år, så lite mindre och billigare bostäder i Stockholm. Vet inte om man kan kalla någon bostad billig i Stockholm idag dock, men hur som helst ska det bli spännande att följa SSM.

Räknade lite på deras utdelningsförmåga och de har som mål att dela ut minst 30% av vinsten för 2017. Baserat på 2016 års resultat och 30% av vinsten skulle det innebära 1,9% i direktavkastning. 50% av vinsten skulle innebära 3,1% direktavkastning om jag räknat rätt.




Avslutningsvis till ett annat utdelande företag. Jag noterar att bussoperatören Nobina, som jag har i min utdelningsportfölj, lämnade rapport idag. Styrelsen föreslog en utdelning på 3,1 kr / aktie för 2016, vilket innebär en direktavkastning på 6,0% på dagens pris på 51,5, vilket inte känns helt tokigt. Jag är sugen att köpa på mig fler. Utdelningen trillar in i juni.

måndag 3 april 2017

SSM Börsintroduktion



Bostadsutvecklaren SSM kommer till Stockholmsbörsen i veckan. Priset kommer att hamna mellan 54-64 kr per aktie.

Ett pris på 60 kr skulle ge ett börsvärde på 2 346 MSEK och baserat på förra årets resultat på 144,7 MSEK ger det ett P/E på 16. Känns inte jättebilligt jämfört med den andra bostadsutvecklaren jag har i portföljen, Magnolia Bostad, som har en P/E på 14.

Dock har SSM uppvisat en imponerande vinsttillväxt. 170% för 2015 och 50% för 2016.

Bostadsbranschen känns het så jag tecknar mig för aktier i bolaget. Dock vill jag inte ha två bolag med så lika profil som SSM och Magnolia, så en av dem kommer jag att sälja. Jag lär få återkomma med en närmare jämförelse.



söndag 2 april 2017

Google Sheet och Google Finance

Google erbjuder en Excel-liknande tjänst som heter Google Sheet. Fördelen med Google Sheet är att den är gratis och att den bl.a. har en formel som heter GOOGLEFINANCE där man kan få aktiekurser och nyckeltal. Google Sheet finns här: https://docs.google.com/spreadsheets/.

Som Excelnörd är det förstås roligt att grotta ner sig i denna funktion och se vad man kan få fram.

Jag har aktien "Beijer Ref B" i min portfölj så jag börjar med den. GOOGLEFINANCE behöver veta symbolen för Beijer Ref B, som är det unika namnet för den aktien så att Google kan identifiera den. För att att leta upp symbolen behöver man söka upp aktien på Google Finance.




Där ser man att den har symbolen STO:BEIJ-B
EDIT 2018-07-12
Av någon anledning tror Google nu att de svenska bolagen finns på köpenhamnsbörsen så för att få fram kursen för svenska bolag behöver du ändra STO till CPH.

Så då har vi stommen klar


Syntax för GOOGLEFINANCE och de nyckeltal man kan få fram från den finns här:

https://support.google.com/docs/answer/3093281?hl=en

Jag lägger till kolumn C "price" och under den i cell C2 skriver jag formeln =GOOGLEFINANCE($B2;C$1)

Vilket betyder att den hämtar priset (C1) för Beijer Ref (B2). $ tecknen är där så att formeln ska vara lätt att kopiera till andra celler i fortsättningen.


Nu fyller jag i nyckeltalen


och fler aktier



Där har vi en början iallafall. 😊

Kalkylbladet finns här om du vill kopiera den till din egen Google Sheet