torsdag 28 september 2017

Nobina Rapport kvartal 2


Aktie: Nobina
Period: Kvartal 2 (17/18)
Portfölj: Utdelningsportfölj
Lista: Mid Cap Stockholm


Periodens resultat (kvartal 2)

Nettoomsättning:    2 169 mkr (2 146) +1,1%
Rörelseresultat:    106 mkr (142) -25%
Rörelsemarginal:    4,9% (6,6%)
Resultat:           59 mkr (80) -26%
Resultat per aktie: 0,68 kr (0,91)

Kommentar
Bussoperatören Nobina kom med sin kvartal 2 rapport (jun-aug) idag, och trots ljummen rapport så stiger aktien idag med 7%. Det säger nog en del om att förväntningarna var väldigt lågt ställda. Jag tycker också marknaden har varit överdrivet negativ och det var därför jag köpte på mig fler aktier tidigare. Omsättningen stiger sakta, och att det överhuvudtaget stiger förklarar VD'n Magnus Rosén med att fler och fler väljer att bo i städer och då ökar också trycket på lokaltrafiken.

Rörelsemarginalen var också detta kvartalet svagt jämfört med föregående år. Det förklaras likt föregående kvartal med att det startas ovanligt många nya kontrakt som startas och p.g.a omstruktureringen av Swebus delen. Om nu det nu startas nya kontrakt i ett ojämn takt så låter det som att aktieägarna får leva med att marginalen svänger från år till år. Ser man på grafen nedan så verkar så vara fallet. EBT (resultat innan skatt) marginalen skiftar mellan 1 och 4%. Det gör ju också att utdelningen kommer att bli ojämn. Men i längden tror jag att detta är en fin utdelningsaktie. Dem åren marginalen är lägre och aktiekursen tar stryk kan man passa på att köpa på sig fler aktier.


Nobinas utdelningspolicy är att dela ut minst 75% av EBT resultatet. Jag tror marginalen kommer att förbättras efterhand som kontrakten mognar och en EBT marginal för året 17/18 kan antagligen nå upp till 3,5%. Med en omsättningsökning på 2% skulle isåfall det innebära att 75% av EBT blir en utdelning på 2,7 kr per aktie. På dagens pris per aktie på 44,7 kr skulle det innebära en direktavkastning (utdelning i förhållande till pris) på 6,0%. För föregående år delades det ut 3,1 kr per aktie och frågan är om Nobina kommer att offra en större procent än 75% av sin EBT för att inte sänka sin utdelning, eller kommer man att följa sämre år med sänkt utdelning. Eftersom nettoskulden fortfarande är relativt hög så tror jag man kommer att tvingas sänka utdelningen, och då tror jag till omkring 2,7 kr / aktie. Jag varken köper eller säljer Nobina aktier i detta läget eftersom jag tycker att Nobina har en rimlig tyngd nu i utdelningsportföljen, men om kursen kommer ner till omkring 37-38 kr så kan jag tänka mig att köpa fler.

Sammanfattning:
Rapporten: 😐
Utdelning Föregående år: 3,1 kr
Mitt minikrav på utdelningstillväxt: 0%

Min gissning på utdelning nästa år: 2,7 kr (-13%)

torsdag 21 september 2017

Så här räknar du ut skatten på ISK kontot

I min förra bloggpost gick jag igenom vad regeringens förslag på skattehöjning på sparande i ISK konto skulle innebära. Men hur fungerar skatten på ISK konto och hur räknar man ut den exakt?
Skatten på de gamla aktie/fond kontona beskattades genom att ta en vinstskatt på 30% av den vinsten du gjorde när en försäljning gjordes. Dessa försäljningar behövdes redovisas i deklarationen och det gjorde det krångligt om man gör mycket affärer på kontot. Istället kom ISK där man inte betalar vinstskatt utan istället en schablonskatt oberoende av vinster eller förluster. Går den skatten att enkelt beskriva? Jag ska försöka.

Skatten på ISK beror på fem olika saker. De två första påverkar du själv.


Det första som påverkar är hur mycket sparande du har på ditt ISK konto. Allt som är på kontot räknas med, som t.ex. aktier, fonder och pengar som inte är investerade än (likvider). Ju högre värde ditt ISK kont(on) har desto mer skatt.



Det andra som påverkar är dina insättningar som görs på ISK kontot. Undantagen är pengar som flyttas från ett annat av dina ISK konton, den insättningen beskattas inte. Inte heller utdelningar från t.ex aktier som också kan betraktas som en insättning. Varje insättning beskattas och ju högre belopp desto mer skatt.






Det tredje saken som påverkar skatten på ISK kontot är något som man inte själv kan påverka och det är statslåneräntan. Det är räntan som staten ger på de obligationer man säljer med minst 5 års löptid. Man säger att detta är den "riskfria" räntan man kan få på sitt sparande. "Riskfritt" i den bemärkelsen att staten Sverige inte bör gå i konkurs. Ju högre statslåneränta desto högre skatt betalar du på ISK kontot. Just nu (21 sept-17) är den 0,55%.




Staten har också hittat på ett påslag som gör skatten högre. Det är detta påslaget som regeringen vill höja nästa år.







Precis som vi betalar vinstskatt på vanliga aktie/fondkonton så betalar vi också 30% i skatt på våra kapitalinkomster på ISK kontot. Men kapitalinkomsten på ISK konton beräknas på ett schablonartat sätt.






Dessa fem saker ger vilken skatt du slutligen betalar på ditt ISK konto. Så för att räkna ut skatten i kronor för ett visst år följ denna formel:


X
X

Först räknar man ut ett kapitalunderlag, och det är summan av det totala värdet på dina ISK konton för datumen 1 Januari, 1 April, 1 Juli och 1 Oktober och sen delas det med 4, för att få en genomsnittligt värde på dina ISK konton över året. Sen läggs summan av dina insättningar på detta.

För att räkna ut "vinsten" du gjort under året gör man det schablonmässigt och använder statslåneräntan som den var den 30 November året innan, och plussar det med ett påslag som just nu är 0,75%. Detta är den schablonmässiga vinsten som staten antar du gjort. Om denna summa blir mindre än 1,25% så höjs automatiskt detta till 1,25% enligt nya regler som började gälla 2016.

När kapitalunderlaget och den schablonmässiga vinsten multiplicerats så har vi fått en schablonintäkt, och den schablonintäkten beskattas med en kapitalskatt på 30%.

Exempel för året 2017

Vi säger att vi har 10 000 kr på ett ISK kontot den 1 Januari i år (2017). Varje kvartal sätter vi in 10 000 kr och varje kvartal växer våra tillgångar med 1000 kr. Värdet på kontot ser då ut så här:
2017
1 Jan 2017:  10 000 kr
1 Apr 2017: 21 000 kr
1 Jul 2017: 32 000 kr
1 Okt 2017: 43 000 kr
2018
1 Jan 2018: 54 000 kr

Totalt har vi under 2017 satt in 40 000 kr.
Det genomsnittliga värdet under året är (10000+21000+32000+43000) / 4 = 26 500 kr

Kapitalunderlaget blir då 26500 + 40000 = 66 500 kr

Statslåneräntan den 30 november 2016 var 0,27% och lägger vi till pålägget 0,75% är det 1,02%. Eftersom det är lägre än 1,25% så blir den beräknade vinsten just 1,25% vilket är det lägsta som schablonintäkten i procent kan vara enligt nya regler från 2016.

1,25% är den schablonintäkt som alla svenskar kommer att få skatta på för året 2017. Den 30 November i år när vi vet statslåneräntan så kommer vi att få veta nästa års ISK skatt.

Tillbaka till exemplet. 66500 x 1,25% = 831,25 kr. Detta är vår "vinst" för 2017. Eftersom skatten på kapitalvinst är 30% så blir vår skatt 831,25 x 30% = 249,375 kr

Så skatten i exemplet blir 249 kr för året 2017.

Skatten dras inte på kontot utan kommer på deklarationen.

Kuriosa

Med ovan information kan man t.ex. räkna ut hur mycket man betalar i skatt för varje 10 000 kr man sätter in på ISK konto i år. För varje 10 000 kronors insättning ökar kapitalunderlaget med 10000*1,25% = 125 kr. 30% skatt på det är 37,50 kr. Så för varje 10 000 kr du sätter in går 37,50 åt i skatt.

Det är just insättningarna som man själv kan påverka mest. Undvik att ta ut pengar från ISK kontot om du ändå ska sätta in mer pengar sen, eftersom det ger onödiga skatter.

Eftersom det antas att du kommer att göra en vinst på 1,25% på ISK kontot så ska du helst inte ha värdepapper som väntas ge mindre än 1,25% i avkastning. Likaså med likvida medel (pengar) på ISK kontot som inte ger någon avkastning men som kommer att beskattas. Det är inte alltid lätt att följa detta dock, har jag märkt eftersom man ibland säljer aktier och vill kanske inte återinvestera dem pengarna direkt i nya värdepapper. Jag gör så själv att jag inte gör några uttag alls från ISK konton om jag inte vill flytta pengar till räntesparande för större köp som jag planerar att göra inom ett år, som t.ex. ny bil.

torsdag 14 september 2017

Hur hårt skulle regeringens förslag på höjd ISK/KF beskattning slå?

Regeringen föreslår höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto(ISK) och kapitalförsäkring (KF) i sin budgetproposition för 2018. De vill höja skatten genom att höja påslaget på schablonintäkten med 1% enhet istället för som idag 0,75%. Personligen är jag emot alla sådana höjningar eftersom det drabbar de som har tagit tag i sitt sparande och kanske börjat handla i aktiefonder eller aktie istället för att ha pengarna på sparkonto. Sparande bör uppmuntras, inte tvärtom. Regeringen anger att det är dem rikaste som sparar i ISK konto som argument. Men enligt skatteverket hade 2015 1,8 miljoner svenskar minst ett ISK konto. Nu 2017 är det antalet antagligen ännu högre.

Men hur fungerar då skatten på ISK konto och hur hårt skulle höjningen drabba oss?

På ett vanligt fond/aktiekonto så beskattades vinsten vi gjorde på försäljning av fonder och aktier. Närmare bestämt 30% av vinsten. Vår "kapitalintäkt" var vinsten vi gjorde och den beskattades med 30%. Det krångliga på det kontot var att varje aktieaffär behövde deklareras. För att förenkla, och för att inte behöva deklarera aktieaffärerna skapades ISK konto. Där behöver vi inte skatta för vinsten, utan istället vill staten dra en skatt som beräknas schablonmässigt.


Det enklaste exemplet är ett ISK konto som under 2016 innehöll t.ex. 100 000 kronor. Värdet gick varken upp eller ner under året och inga insättningar gjordes. Enligt skatteverket är då ditt "kapitalunderlag" 100 000 kr och skatten blir 420 kronor.

ISK skatt 2016
Varför just 420 kr? För att staten anser att du troligen (schablonartat) gjort en vinst på 1,4% (1 400 kr) för 2016 på ditt ISK konto. 1,4% på 100 000 kr är 1 400 kr och eftersom skatten på kapitalintäkt ("vinst") är 30% så blir det 420 kr.

Du kanske har gjort mer vinst än 1 400 kr på dina affärer, eller gjorde du mindre vinst än 1 400 kr. Du gjorde till och med kanske förlust, men schablonintäkten och schablonskatten är oberoende av hur mycket vinst/förlust som gjorts. Rättvist? Kanske. Det kommer att kännas orättvist de åren man gör förlust förstås men sett över flera år så bör man tjänat på detta upplägget eftersom börsen i snitt stiger 5-10% per år.

Om regeringens förslag går igenom och skatten höjs och vi tar samma exempel så skulle vår beräknade vinst på ISK kontot istället bli 1,65% vilket är 1 650 kr på 100 000 kr. 30% skatt på 1 650 kr är 495 kr, en ökning med 75 kr eller 18%.

ISK skatt 2016 om regeringens förslag hade gällt då
18% är ett kraftigt skattepålägg. Kan man då säga att regeringen vill öka skatten med 18% på ISK konton? Nej inte generellt. För året 2016 och exemplet ovan hade det inneburit en 18%-ig ökning men eftersom vår beräknade vinst (schablonintäkt) skiljer sig från år till år beroende på statslåneräntan och dessutom på om du gjort insättningar, så slår höjningen olika hårt. Nu när vi har låg ränta så slår skattehöjningen hårdare än om vi skulle haft en högre ränta. Så hur räknas exakt den här schablonintäkten ut?

För att räkna ut schablonintäkten för 2016 så tittar man på statslåneräntan som den var den 30 november året innan.  Det är den räntan som staten anser att man kan tjäna riskfritt (t.ex. genom att köpa statsobligationer). Den 30 november 2015 var den räntan 0,65%. På den lägger man ett påslag, 0,75%. Tillsammans blir det 1,40% som vi använde i exemplet ovan.

Schablonintäkt för 2016

Det man nu förslår är att påslaget ska vara 1,00% istället för 0,75%. 0,65% + 1,00% blir då 1,65% istället. Alltså en ökning med 18%.
Schablonintäkt för 2016 om regeringens förslag hade gällt då

Om vi leker med tanken att statslåneräntan hade varit högre, säg 2,0 %, hur skulle då skattehöjningen påverkat den totala skatten? 2,0% + 0,75% blir 2,75%
Schablonintäkt om statslåneränta var 2,0 %

Om regeringens förslag går igenom får vi istället 2,0% + 1,0 % = 3,0%. Det innebär en ökning med 9%.
Schablonintäkt om statslåneränta på 2,0 % och om regeringens förslag går igenom
Så desto högre statslåneränta desto mindre genomslag har skattehöjningen. Förslaget om höjd skatt på ISK konton kommer från vänsterpartiet. Ulla Andersson från vänsterpartiet försvarar sig i en debatt i P1 Studio Ett, med att om man har 50 000 kr på ISK kontot så skulle det bara innebära en skattehöjning med 37,50 kr per år. Det kan låta lite men det är också tanken från hennes sida förstås. Det hon inte nämner är att skattehöjningen faktiskt ligger runt 15% för alla som sparar på ISK konton. Det kan faktiskt bli så illa att höjningen blir 20% vissa år, eftersom den lägsta schablonintäkten är 1,25%. En ökning från 1,25% till 1,50% innebär en procentuell ökning med 20%. Jag tycker en skatteökning med 15-20% på 1,8+ miljoner svenskars sparande är skamlöst.

fredag 8 september 2017

Resurs Holding ändrar till halvårsutdelning och återköper aktier


Resurs meddelar idag att dem kommer att kalla till extra bolagsstämma i oktober där de kommer att föreslå att gå över till halvårsutdelningar istället för helårs. Samt att de ska återköpa 5% av samtliga aktier fram till nästa årsstämma.

De skriver också att de föreslår en "extra utdelning" under hösten 2017 om 1,50 kr per aktie. Som jag förstår det är detta ingen extra utdelning utöver den vanliga utan är bara utdelningen för första halvåret 2017. Lite knepigt uttryckt men det är positivt att Resurs sprider utdelningarna under året, och det är nog en trend vi kommer att få se i flera bolag framöver.

Jag gissade på en utdelning i min bloggpost om andra kvartalet på 3,4 kr / aktie, och när dem nu förslår en halvårsutdelning på 1,5 kr / aktie så kan det ses som lågt, men man får komma ihåg att de också kommer att återköpa aktier, totalt 5% av alla aktier. Återköpet betyder att Resurs använder sitt eget kapital att återköpa egna aktier, och det kan också ses som en utdelning eftersom våra nu ägda aktier kommer att bli mer värda eftersom det kommer att finnas färre aktier i bolaget. Så om man nu ska prata om "extrautdelning" så är det ju faktiskt återköpet av aktier som är extrautdelningen.

För övrigt skriver de också att de inte kommer att ändra gällande utdelningspolicy att dela ut minst 50% av årets resultat.

Så allt som allt så är det ett positivt besked för oss aktieägare om förslaget går igenom. Marknaden håller med och aktien stiger 3% idag.

onsdag 6 september 2017

Storytel riktad nyemission

Storytel meddelande precis efter börsstängning idag att de gör en "riktad nyemssion" på 200 MSEK till kvalificerade investerare i Sverige och internationellt. Den ska vara genomförd redan innan börsens öppnande imorgon (tor 7 sep). Detta betyder att Storytel kommer att ge ut (emittera) nya aktier till ett värde av 200 MSEK, och vi aktieägare kommer inte att få köpa några av dessa ny aktier. 200 MSEK är ungefär 6% av Storytels marknadsvärde (antal aktier x aktiekurs) så kursen kommer antagligen att sjunka 6% i värde imorgon eftersom fler totalt antal aktier betyder mindre värde per 1st aktie. Pengarna ska användas till "tillgodose Bolagets expansiva strategi ... investeringar i geografisk expansion samt förvärv."

Det kan betyda att Storytel vill gå ännu mer offensivare och etablera sig snabbare i fler länder. Med förvärv antar jag att dem menar att köpa fler publicister.