Bemanningsföretaget SJR lämnade sin kvartal 2 rapport idag och deras rapporter brukar vara stabila, och så var det också detta kvartalet även om tillväxten kanske var lägre än förväntat. I rapporten skriver VD'n Per Ogunro att SJR gjort sin största omstrukturering sen börsintroduktionen och är nu specialiserade inom Finans, HR, IT och Supply Chain till skillnad från bara finans tidigare för att kunna växa vidare, så ett par kvartal med lägre tillväxt kan man tolerera medan dem strukturerar om. Marginalen är dock glädjande nog fortfarande intakt kring 10%.
SJR delade ut 2,9 kr per aktie för 2017 och nu har halva 2018 rapporterats så vi kan börja gissa om nästa års utdelning. Med tanke på omstruktureringen i företaget kan vi nog vänta oss en försiktigare utdelningshöjning för 2018. Kassan uppgick till 28,7 MSEK 30 juni i år att jämföra med 34,9 MSEK förra året vid samma tidpunkt, vilket är ytterligare ett tecken på att utdelningen blir något försiktigare.
En 5%-ig utdelningshöjning skulle inte vara otänkbar, och skulle isåfall innebära en utdelning på 3,05 kr per aktie. Till dagens aktiepris på 53,00 kr är det isåfall en direktavksastning på 5,7% Det är något lägre direktavkastning än vad SJR brukar ge, men så har också aktiepriset stigit 36% på 1 år. Om det blir en höjning av utdelningen och hur stor höjningen isåfall blir kommer bero på hur omstruktureringen utvecklar sig.
Jag behåller mina aktier i SJR och ser mig själv som aktieägare i SJR i många år framöver.
Sammanfattning:
Rapporten: 😐
Utdelning för 2017: 2,9 kr / aktie
Mitt minikrav på utdelningstillväxt: 5%
Gissning utdelning för 2018: 3,05 kr / aktie (+5%)
Sammanhängande år med höjd utdelning: 5 år
Sammanhängande år utan sänkt utdelning: 5 år
Riksbankens prognos är att börja höja reporänta under 2018 eller tidigt 2019. Eftersom jag inte ägt aktier tidigare under tider som reporänta höjts så undrar jag vad en räntehöjning egentligen innebär för utdelningsaktier. Kommer aktiekursen att falla för utdelningsaktier när reporäntan höjs? Bör jag agera när det är stor sannolikhet att reporäntan höjs i närtid. Jag har en stor del av mitt sparande i utdelningsaktier så jag har ett intresse i att veta.
Varför då bry sig om reporäntan? Min resonemang är att om reporäntan höjs, så höjs också den riskfria räntan (räntan på sparkonton) och då kommer aktieköpare att kräva högre direktavkastning av utdelningsaktier och kommer därför kräva ett lägre pris för aktier innan dem köper. Tänk dig själv när du funderar på att köpa en utdelningsaktie som ger t.ex. 7% i direktavkastning. Den aktien är mer lockande om räntan man får på ett sparkonto är 0,5% än om sparräntan varit 5%. Vid 0,5% sparränta får du 6,5% mer i avkastning från utdelningsaktien för den risken du tar. Vid 5% sparränta får du endast 2% mer i avkastning för utdelningsaktien. Är dem 2% mer verkligen värt risken, kanske man undrar då och väntar med att köpa till direktavkastningen är högre.
Man kan ju också resonera att man inte bryr sig om aktiekursen hos utdelningsaktierna, utan man bryr sig endast om utdelningarna. Men motargumentet är då att om man vet att aktiekurserna kommer att vara lägre om ett par år, är det då inte logiskt att sälja aktierna nu och köpa tillbaka dem sen?
För att ta reda på om aktiekurser faller i en miljö där reporäntan höjs så kommer jag jämföra olika utdelningsaktier med reporäntan historiskt och se om det finns någon korrelation.
Reporäntan är den ränta som banker får när de placerar sina pengar hos riksbanken. Därför styr också reporäntan den räntan vi privatpersoner får när vi placerar våra pengar på banken. Sätter du in 1000 kr på ett sparkonto så kan banken i sin tur sätta in dem 1000 kronorna hos riksbanken och få ränta, reporäntan. Så ju mer ränta bankerna får för att spara hos riksbanken desto mer ränta är dem beredda att ge dig.
Nedan är en graf på reporäntan och SBAB's sparkontoränta från 2009 till 2017, bara för att få en förståelse hur dessa två räntor följer varandra. Räntornas trender följer väl överens. Höjs reporäntan så höjs sparräntan, och tvärtom, sänks reporäntan så sänks också sparräntan. Sparräntan är normalt 0,5 till 1 % högre än reporäntan. En sparkontos ränta med insättningsgaranti säjer man är riskfri. Det ska mycket till att förlora dem insatta pengarna. Medan en satsning på en utdelningsaktie exponerar oss för en aktierisk med allt det innebär.
Just nu är reporäntan negativ på -0,5%. Riksbankens prognos är att den är c:a 0% till kvartal 3, 2019.
riksbank.se (2018-08-26)
Castellum
En klassisk utdelningsaktie är Castellum, fastighetsbolaget som kom till börsen 1997 som har höjt sin utdelning varje år sedan dess. Vilken direktavkastning har då marknaden krävt för att köpa Castellum under åren? Har den följt reporäntan? Sätter jag ihop dem två värdena i en graf så ser det ut så här:
Följer graferna varandra? Nja, inte till 100%, men det finns en korrelation. Speciellt mellan år 2000 och 2009 då reporäntan var relativt hög (2-5%).
Castellum direktavkastning mot reporäntan
Sen kom finanskraschen och reporäntan sänktes i rasande takt. I början av 2009 krävde köparna av Castellum en direktavkastning på c:a 7%, men reporänta var också hög så den riskfria räntan på sparkonto var också hög. Castellums aktiekurs hade vid detta läget sjunkit 50% på två år(!) när reporäntan höjts från 1,5% 2006 till 4,75% 2008. När reporäntan sen sänktes kraftigt under 2009 sjönk också Castellums direktavkastning men inte lika dramatiskt. När reporäntan höjdes igen under 2011 så låg Castellums direktavkastning nästan still. Sen 2012 till idag har reporäntan sjunkit stadigt och det har också direktavkastningen på Castellums aktie, men Castellums direktavkastning har varit mer motståndskraftig.
Betyder då detta att Castellums aktiekurs kommer att sjunka när reporäntan höjs (köpare kräver högre direktavkastning)? Det måste det inte betyda förstås. Vi vet att det det finns en myriad av andra orsaker som påverkar aktiekursen. Korrelationen ovan kan vara en slump. Jag vet om, att det finns många andra faktorer som påverkar aktiekursen men det jag vill veta är om just reporäntan påverkar aktiekursen.
Baserat på ovan graf så kommer antagligen Castellums direktavkastning följa med reporäntan upp, och dess värdering då falla. Men om det sen beror på att riskfria räntan stiger eller att Castellums totala kostnader stiger p.g.a att räntan höjs, eller av andra orsaker vet jag förstås inte. Det är troligen en kombination av dessa och 100 andra orsaker.
Om jag tittar närmare på grafen ovan så verkar inte reporäntor under 2% påverka direktavkastningen nämnvärt. Det är när reporäntan ligger mellan 3 och 5% som rörelser i reporäntan påverkar Castellums direktavkastning mest enligt grafen. I teorin så är det vid dem nivåerna som investerare börjar jämföra riskfria räntan och Castellums direktavkastning. Isåfall så är det ingen fara för Castellums aktiekurs förrän reporäntan närmar sig 3%, och det ser ut att dröja länga innan dess.
Bara en akties utveckling mot reporäntan ger dock inget bra underlag för slutsatser, så jag behöver jämföra fler utdelningsaktier mot reporäntan. Aktier som verkar i andra branscher, och det återkommer jag till i del 2 innan jag blir för långrandig. Vi ses i del 2 om du vill, i min undersökning om reporäntan påverkar priset på utdelningsaktier.
Mips som äger ett patent för att förbättra hjälmars skydd vid rotationsskador lämnade sin kvartal 2 rapport idag och med en massiv 52%-ig tillväxt och 97% bättre rörelseresultat kan man inte annat än att vara nöjd som aktieägare. Eftersom vi inte hört något mer om patenttvister så trodde jag på en bra rapport men den här rapporten var betydligt bättre än vad jag trodde var möjligt. Om vi börjar med tillväxten så beror den enligt rapporten, på att fler hjälmtillverkare väljer att använda MIPS i sina hjälmar. Hjälmar med MIPS till cyklister, motorcyklister och skidåkare växer kraftigt. När det kommer till rörelseresultatet så är det slående att man växer 52% men att rörelseresultatet växer 97%. Det tyder på att man kan växa utan att behöva öka kostnaderna nämnvärt. Man brukar då prata om att man har en "skalbar" affärsmodell. I MIPS fall är det kanske inte så konstigt egentligen eftersom det inte är de själva som tillverkar hjälmarna. De säljer teknologin, och den teknologin är ju redan till stor del färdigutvecklad, så de stora kostnaderna är redan tagna.
En kul detalj i rapporten är att hälften av cyklisterna i "Tour de France" använde MIPS-teknologi i hjälmen. Det verkar som teknologin nu verkligen börjar slå igenom internationellt. VD'n Johan Thiel skriver i rapporten att de har en stark plan för att nå sina mål för 2020. De målen han nämner är att nå en nettoomsättning på över 400 MSEK år 2020 med en rörelsemarginal över 40%. För att klara det krävs en årlig tillväxt på 47% vilket just nu då är 37% i år. Rörelsemarginalen för i år 30%. Jag har varit skeptisk till att de klarar av att nå det målet men helt plötsligt ser det faktiskt nåbart ut. Speciellt rörelsemarginalen ser realistiskt ut att nå tack vare deras skalbara modell där högre omsättning nästan automatiskt betyder högre rörelsemarginal. Framtiden ser onekligen ljus ut för MIPS, och slipper de kostsamma patenttvister så tror jag att MIPS kan fortsätta överraska marknaden som dem gjorde idag. Jag behåller min aktier efter rapporten, och misstänker att aktiekursen kan kliva vidare uppåt det närmaste året. MIPS är nu mitt största innehav i den spekulativa portföljen där den står för 17% av portföljvärdet (snittet är 8%). Men just nu förtjänar den en sådan stor andel.
Gamingbolaget Paradox lämnade sin kvartal 2 rapport idag, där man växte 3% i omsättning men resultatet sjönk rejält. Resultatet sjönk p.g.a. intäkterna mest bestod av tredje-part utvecklade spel samt att man lade ner två spelprojekt. Det förvånar mig inte att resultatet skiftar så mycket mellan kvartalen, när vi har med spelutveckling att göra, eftersom det tar flera år att utveckla ett spel.
Marknaden var dock rejält besviken över rapporten eftersom aktien sjönk med 28%. Jag själv är mer lugn eftersom jag är långsiktig i aktien och vet att rapporterna kommer att bjuda på helt olika resultat. Trots raset är ändå aktien upp 59% i år. Jag är rejält sugen på att köpa på mig mer Paradox-aktier men jag misstänker att aktien ska ner ännu mer under hösten så det kanske uppstår bättre köplägen då.
Värderingen på aktien har och är också ansträngd. Vinst per aktie 2017 blev 2,51 kr och dagens aktiepris är 148,20. Det är ett P/E tal på 148,20 / 2,51 = 59, vilket i sig är högt (hela börsen har P/E 18) men om vi tar hänsyn till att Paradox är ett växande företag så kan man istället räkna på nyckeltalet PEG vilket är ett nyckeltal för värderingen i förhållande till förväntad tillväxt. PEG = PE / Vinsttillväxt, och PEG ska helst vara under 1,5, men säger vi PEG 1,5 så förväntar man sig en tillväxt på 59 / 1,5 = 39% till dagens pris. Vinsttillväxten under första halvåret i år var 20%.
Innan rapporten så var priset per aktie 205,5 kr, vilket är ett P/E för 2017 på 205,5 / 2,51 = 81,9. Om vi tycker en PEG på 1,5 då är rimligt så förväntade man sig då en tillväxt innan rapporten på 81,9 / 1,5 = 55%. Sån hög tillväxt kan jag tycka är lite orimlig att förväntad från Paradox. Som jämförelse växte vinsten med 10% 2017 jämfört med 2016. Men marknaden hade antagligen tagit fasta på den starka kvartal 1 rapporten för 2018 där vinsttillväxten var hela 268%. Men det går inte att bara titta på ett kvartal när det gäller spelutvecklarföretag där produkterna tar år att producera.
Förlåt för mycket nyckeltal och förkortningar hit och dit, men tillväxtbolag är mer komplicerat att värdera än utdelningsbolag.
Jag är dock inte oroad över Paradox utveckling. Rörelsemarginalen kommer att stabiliseras när egenutvecklade spel kommer att stå för mer av omsättningen, och med den höga rörelsemarginalen så kan man köpa fler företag och utveckla större, bättre spel. Där finns två spel utannonserande som släpps 2019, och dem är Age of Wonders: Planetfall och Imperator:Rome. Just Imperator:Rome ser ut att bli riktigt bra och jag ser själv fram emot att spela det.
Sammanfattning
Rapporten: 😐 Aktiekurs: 148,20 (-28% idag) Jag handlat efter rapport? Nej PEG: 2,36 (för 25% vinsttillväxt)
Lendify är ett relativt nytt företag som skapades 2014 med idén att förmedla lån mellan privatpersoner. En idé som funnits längre tillbaka i USA och England. Tanken är att ge privatpersoner möjligheten att låna ut pengar till andra privatpersoner och att låntagare ska kunna få en bättre ränta. Initiativet är bra tycker jag och jag hoppas dem lyckas konkurrera med bankerna om lånen eftersom det sätter press på räntan och vi som privatpersoner kan få ett nytt alternativ på räntesparande.
Jag har själv under juli satt in 12 500 kr via Lendify, och 5 500 kr av dem är just nu utlånade.
Men hur stabilt är då egentligen Lendify som företag?
Deras årsredovisningar finns på deras hemsida här. Jag är ingen redovisningsexpert, men några saker kan man ju konstatera, t.ex. att de just nu går med kraftig förlust. Låt oss titta närmare på deras verksamhet och hur de tjänar pengar.
Intäkter
Serviceavgift
Uppläggningsavgift
Mindre saker såsom avi avgift för icke e-faktuering.
Lendifys absolut största intäkt kommer från deras serviceavgift på de lånen de förmedlar. Beroende på låntagarens kreditbedömning (A till F) så tar Lendify ut en serviceavgift varje månad. I deras årsredovisning säger dem att snittet på serviceavgiften är 2%, medan i en nyligen presenterad presentation så anger man 3% i snitt.
Tittar man t.ex. på deras årsredovisning 16/17 (brutet räknskapsår) så hade de en omsättning på 4,5 MSEK och i slutet av den perioden hade man total utlåning på 146 MSEK. Vad är då omsättningen per utlånad krona? 4,5 / 146 = 3,1%. Så det ger en antydan på hur stor deras serviceavgift är.
3,1% ska dock tas med en nypa salt eftersom deras totala utlåning under året i snitt har varit lägre då utlången ökat kraftigt under året. Så 3,1% är i underkant. Troligen var utlåningen i snitt kring 130 MSEK och då blir omsättningen per utlånad krona 4,5/130 = 3,5%. Där ingår dock också uppläggningsaviften för nya lån vilket är 495 kr per lån. Under den perioden fick man in 47 MSEK i nya lång och enligt dem själva är snittlånet på 120 TSEK, så 47 000 / 120 är c:a 400 nya låntagare vilket då har gett en intäkt för uppläggningsavgiften 400 x 495 vilket är c:a 200 TSEK. Drar vi bort den intäkten så blir det c:a 4,3 MSEK i intäkt för serviceavgiften vilket i förhållande till utlåningen då är 4,3 / 130 som är 3,3%.
Så någonstans i dem regionerna ligger deras serviceavgift på i snitt för 16/17. Dem har även släppt en årsredovisning för 2017 (maj-dec) men eftersom den inte gäller för ett helt år så blir det krångligare att räkna ut serviceavgiten baserat på den.
Lendify.se
Utgifter
Största delen är "Övriga externa kostnader" som ökade kraftigt under 2017 (från 39,6 MSEK 2016-05-01 till 2017-04-30 till 60,0 MSEK 2017-05-01 till 2017-12-31).
Där ingår leasingkostnader för hyra lokaler (-2,0 MSEK), men resten av dem "Övriga externa kostnaderna" får vi gissa vad dem är. Dem har byggt ett eget IT-system så det har förstås kostat. Så här säger Erika Eliasson, chef för investerarrelationer till DI Digital angående ökade kostnader:
”Vi har breddat våra funktioner inom regelefterlevnad, risk och finans och även investerat i varumärket och reklam. Det gör vi för att bygga ett stort bolag”, säger Erika Eliasson, chef för investerarrelationer på Lendify, till Di Digital. 6 Juli 2018
Andra kostnader är personalkostnader (maj-dec 2017 15,7 MSEK).
Utsikter
Lendifys senaste årsredovisning är från 2017 (maj-dec) och då redovisade man en förlust på 69 MSEK och det kan ställa i jämförelse till riskkapitalet man fått in på 223 MSEK och omsättningen som var 25 MSEK. Så där är lite att jobba på minst sagt. Man växer dock kraftigt och 95% av den totala utlåningen har skett under dem senaste 18 månaderna (dec-16 till maj-18). 31/12-17 hade man en kassa på 89 MSEK så där är och ta av, men som jag ser det kommer det nog att krävas flera nyemissioner och kanske ytterligare obligationslån innan man är i hamn.
Så om vi tar ovan intäkter och utgifter från årsredovisningarna och även gissar hur det kommer att se ut framöver så kan det se ut så här:
Fram till 31/12-17 vet vi exakt resultatet via årsredovinsingen. Året 2018 vet vi en del om redan, t.ex. enligt deras presentation från juni så hade de lånat ut totalt 1,145 miljarder SEK. Medan resultat efter det är gissningar från min sida baserat på deras momentum just nu.
Vi vet också utlåningstakten från deras hemsida vilket säger 950 miljoner utbetalda lån under dem senaste 18 månaderna (maj 2018).
Jag antar i grafen ovan att dem når 1 miljard i utlåningstankt under 2018, 1,3 miljarder under 2019 och 1,5 miljarder 2020. Jag antar en serviceavgift i snitt på 3.3%.
Kostnaderna är dem svåraste att sia om, men jag antar att kostnaderna ökar med c:a 10% per år, och isåfall skulle Lendify gå jämt ut år 2020. Detta är då förstås baserat på massor av antaganden och rena gissningar, t.ex. så antar jag då att deras ränteutgifter för lån inte ökar.
Förväntade kreditförluster (när låntagare inte betalar tillbaka) enligt deras senaste presentation väntas uppgå till 1,5%. Så den siffran får ju inte öka, för då blir långivare mer tveksamma, och utan långivare blir det inte mycket till utlåning.
Det finns exempel på när den här typen av verksamhet har gått riktigt illa. T.ex. i fallet Trustbuddy som också förmedlade lån mellan privatpersoner, där långivare har fått kämpa för att iallafall få tillbaka en del av sina utlånade pengar när Trustbuddy gick i konkurs. Trustbuddy hade använt långivarnas pengar själva (t.ex. för att täcka kreditförluster) och använde nya långivares pengar till att betala räntan till existerande långivare. Alltså ett s.k. Ponzibedrägeri, där man är beroende av nya investerare för att hålla en bluff igång. Därmed betyder inte det att samma sak kommer att hända i Lendify, men som långivare bör man beakta att risken finns. https://digital.di.se/artikel/miljonbluffen-i-trustbuddy--sa-har-gick-det-till https://digital.di.se/artikel/trustbuddys-anvandare-lanade-ut-280-miljoner-bara-15-procent-har-aterfatts
Vad gör Lendify för att minska riskerna för långivarna
Under 2017 slöt man ett avtal med Lindorff som tar över administrationen för avtalen mellan långivare och låntagare, i händelse av att Lendify går i konkurs. Hur stabil det här övertagandet skulle bli vet jag inte, men det är bra att det finns en "backup" lösning.
Lendify skriver så här i sin årsredovisning:
För att minimera kreditförlusterna så har man minimikrav på nya låntagare. Svårt att kontrollera att dem följer detta men jag tycker det låter som vettiga regler iallafall.
Lendify.se
Finns också en del intervjuer med företaget. Här är en med deras VD:
Slutsats
Min slutsats blir att man ska vara försiktig när det gäller utlåning till Lendify. Min utlåning via Lendify blir begränsad till vad jag redan lånat ut, tills det att dem står på stabilare fötter. Det finns ingen anledning att rusa till Lendify just nu. Till skillnad från aktier så är jag inte ägare i Lendify så det är inte bråttom att "komma in tidigt". Vi som privatinvesterare kan lugnt vänta och se hur Lendify utvecklas innan vi väljer att använda deras tjänster. Min utlåning är en "testa och se" insats och samtidigt lär jag mig förhoppningsvis en del om verksamheten under tiden. För varje årsredovisning så kommer vi också veta mer var det lutar för Lendify.
Köpte 50 st aktier i kredithanteringsföretaget Intrum (tidigare Intrum Justitia) för 233,70 kr per styck. De delade ut 9,50 kr per aktie för 2017, vilket betyder en direktavkastning på c:a 4,1%.
Intrum började med aktieutdelning 2006 och har sedan höjt utdelningen 12 år i rad. Alltså även under finanskrisen 2008, vilket ger ett stabilt intryck. Intrum utgör 3,0% av min utdelningsportfölj.
Köpte också 1 800 st aktier i den norska investeringsbanken ABG för 5,73 NOK per aktie. Utdelningen för 2017 var 0,50 NOK per aktie, vilket betyder en direktavkastning på c:a 8,1%. Utdelningen har legat runt 0,50 NOK de senaste 5 åren, så dem har stabil hög utdelning. Min förhoppning är att dem håller sig kring den nivån. ABG kommer också börja med halvårsutdelningar, med början i höst i år, vilket är trevligt. ABG utgör 2,9% av utdelningsportföljen.
Den som läser företagsrapporter har säkert stött på balansräkningar, där företagen specificerar vilka tillgångar och skulder dem har. Det kan även vara intressant att göra en egen balansräkning på sina egna tillgångar och skulder för att få en ögonblicksbild på sin finansiella ställning och därigenom få en bättre förståelse på sin egen ekonomiska situation. Dessutom har iallafall jag lärt mig förstå företagens balansräkningar bättre efter att förstå sin egen privata balansräkning.
Jag är absolut ingen redovisningsexpert men att sätta upp en egen balansräkning innebär inga svåra uträkningar. Svåraste delen är kanske att värdera sina tillgångar rätt. Jag har gjort ett exempel på en balansräkning i Google Sheet, som du också gärna får använda til din egen balansräkning om du vill. Basen i en balansräkning är dina tillgångar som du antingen fått ihop genom eget kapital som t.ex. sparande från din lön eller så har du kanske lånat pengar för att köpa tillgångar som t.ex. hus. Summan av det egna kapitalet och skulderna ska tillsammans stämma överens med tillgångarnas värde.
kan också uttryckas så här
Ditt eget kapital är dina tillgångar minus skulderna.
Tillgångar
Kassa är pengar du har tillgång till nu
Korta placeringar är tillgångar som du snabbt kan sälja av och omvandla till pengar.
Maskiner och inventarier är t.ex. bil eller båt.
Anläggningstillgångar är t.ex. hus eller lägenhet.
Skulder
Kortfristiga skulder är skulder som förfaller inom ett år.
Långfristiga skulder är skulder som förfaller till betalning senare än 12 månader.
Soliditet
Nyckeltalet "Soliditet" nämns ofta i sammanhang med rapporter från företag och det är helt enkelt hur stor andel av dina (eller ett företags) tillgångar som kommer från eget kapital. En låg soliditet betyder en hög inlåning med hög andel skulder, medan en hög soliditet betyder låga skulder i förhållande till dina tillgångar. Man kan uttrycka det i "hur solid är dina tillgångar?".
Exempel på privat balansräkning i Google Sheet (länk)
