söndag 23 september 2018

Så blev mitt val - ITPK 2018


2,3 miljoner svenskar har idag tjänstepensionen ITP. ITP är en tjänstepensionsavtal för privatanställda tjänstemän. Alla som jobbar eller har jobbat som privatanställd tjänsteman har antagligen ITP. Innan den 1 oktober i år ska vi välja vilket bolag som ska få förvalta våra tjänstepensionspengar fem år framåt till 2023. Ni som är födda efter 1978 har ITP 1 och då placeras 4,5% av månadslönen i det valet du gör. Vi som är födda 1978 och innan får välja var 2% av månadslönen ska placeras och den delen kallas ITPK.

Första valet vi behöver göra är att välja mellan Traditionell försäkring eller Fondförsäkring. Traditionell försäkring är lite mer av det försiktigare alternativet och fondförsäkring är det mer offensiva alternativet. Efter det valet så ska vi välja mellan 5 olika bolag. Jag skriver mer i detalj om de olika alternativen här, men fondförsäkringsalternativet ser ut så här:

Klicka för större bild

Eftersom Handelsbanken, Swedbank och SPP har extremt fula flyttavgifter så försvinner dem direkt från mitt urval. Kvar är två bra alternativ Danica och Movestic. Danica är ett väldigt billigt alternativ med endast 0,06% i avgift. För det får man en global indexfond "Danske Invest SICAV - Global Index SI". Global låter ju som ett bra riskspridande, men globala indexfonder består till stor del av nordamerikanska aktier (64% i Danske Invest fall) eftersom USA står för stor del av det globala börsvärdet. Vill man placera pengarna själva så har Danica en hel del intressanta alternativ såsom den populära fonden Didner & Gerge Aktiefond till en avgift på endast 0,59% mot normala 1,22%. Se här för Danicas olika fondval.

Men mitt val har fallit på Movestic som har en lockande entrelösning med de två bra fonderna Didner & Gerge Aktiefond (20% andel) och Öhman Global Hållbar A (80% andel), som båda har morningstarbetyget 5 av 5. Men mest intressant för mig är att dem även har min favoritfond Öhman Sweden Micro Cap som investerar i små svenska bolag som en valbar fond. Små bolag innebär högre risk, men också potential till högre avkastning på längre sikt, och det är just vad jag är ute efter till pensionssparande. Movestic erbjuder Öhman Sweden Micro Cap fonden till 50% rabatt, 0,75% i förvaltningsavgift mot normala 1,5%. Men dem har även Didner & Gerge Aktiefond som valbar fond till avgiften 0,48% mot normala 1,22%. I oktober bestämmer jag mig för exakt vilken fördelning jag ska ha på de olika fonderna.

Dessutom, det kanske allra viktigaste. Efter 1 oktober blir det möjligt att flytta de gamla tjänstepensionerna man har hos andra bolag till någon av de 5 bolagen ovan. De gamla förhandlade avtalen mellan Collectum och de valbara bolagen då är betydligt dyrare. Som jämförelse kan man jämföra SEB's entrelösning 2007 som har 1,28% i avgift, att jämföra med Movestic's entrelösning på 0,20%. Den skillnaden i avgift gör en oerhörd skillnad på lång tid. Så jag rekommenderar verkligen att du kontrollerar var dina gamla tjänstepensionen ligger och vilken avgift dem har. Tyvärr kommer det antagligen vara svårt att få fram vilka avgifter du betalar på dina existerande ITP konton eftersom bankerna tjänar stora pengar på gamla ITP konton med höga avgifter.

Men ett sätt att lösa det är att efter den 1 oktober flytta alla ITP konton man har till det valet man nu gör, så vet man att har en av de billigaste ITP avtalen just nu iallafall. På www.minpension.se kan du se var dina olika ITP konton finns. Jag kommer att flytta mina ITP konton jag har på SEB till Movestic i oktober. Om du vill flytta kontona gör du det via Collectum.

tisdag 11 september 2018

SEB allt mer desperata - ITPK 2018

Idag fick jag ett brev med en påminnelse från Collectum att göra mitt ITPK val gällande var delen av min tjänstepension ITPK ska placeras för perioden oktober 2018 - september 2023. Så långt är allt ok, men i samma brev från Collectum följde det med ett brev från SEB. I nuläget har jag mina ITPK pengar i SEB's fondförsäkring. SEB skriver så här

"Vill du fortsätta att pensionsspara i fondförsäkring hos oss är det dags att bekräfta ditt val nu"

Problemet med det valet är det finns betydligt billigare val att göra bland de bolagen som faktiskt blev utvalda av Collectum (SEB skickade in offert till upphandlingen men blev inte vald). SEB's avgifter på deras nuvarande entrelösning är 0,22% och då placeras 40% av nytt kapital i SEB's svenska indexfond och 60% i deras globalfond. Det kan jämföras med en av dem valbara bolagen SPP som har samma 40/60 fördelning men med 0,13% i avgift. Dock ska man ha i åtanke att SPP har en ful flyttavgift på 200 kr (om man vill flytta sitt kapital från SPP sen). Dyraste valbara alternativet är Movestic på 0,20% men då får man i mitt tycke två bra fonder i Didner & Gerge aktiefond och Öhman Global Hållbar. Dessutom finns ju det billigaste alternativet Danica med bara 0,06% i avgift, som är mer än 3 gånger billigare än SEB. Jag skrev mer om de valen man kan göra i en tidigare blogpost.

Men det absolut viktigaste att göra efter 1 oktober för min del är att gå in på Collectum och flytta min nuvarande tjänstepension från SEB till ett av de nya valen så får jag en billigare avgift även på mina gamla ITPK val. Det rekommenderar jag alla att kontrollera. Kolla med ditt nuvarande försäkringsbolag där du har din nuvarande ITPK tjänstepension och kolla vilka avgifter du betalar. Du kommer nog att upptäcka att du betalar för höga avgifter jämfört med dem nya valbara bolagen, eftersom avgiften har kommit ner ju fler upphandlingar som gjorts under åren. Avgiften är extra viktig när det handlar om så lång tids sparande som det ofta gör när det gäller sparande till pensionen.

måndag 3 september 2018

Hur klokt är det att äga utdelningsaktier när reporäntan höjs? (Del 2)


Detta är del 2 i min underökning om reporäntan påverkar priset på utdelningsaktier. I Del 1 förklarar jag närmare varför jag gör den här underökningen och tittar även på Castellum som exempel.

Nu när jag tittat på Castellum vill jag undersöka fler utdelningsaktier. Aktier som inte verkar i fastighetsbranschen.

SJR

Bemanningsföretaget SJR delar nästan alltid ut hela sin vinst. Så de borde i teorin, vara mer känslig för höjningar i reporäntan.


Under finanskrisen 2008-2009 så svänger SJR direktavkastning kraftigt. När reporäntan var som högst 2007 och 2008 så var också SJR's direktavkastning också som högst. Efter finanskrisen har varken reporäntan eller direktavkastningen hämtat sig. Under åren 2011 till 2013 när reporäntan ligger kring 1-2 % ligger SJR's direktavkastning kring 8% och sen när reporäntan sjunker ytterligare mot 0% så sjunker direktavkastningen till 4-7 %. Graferna följer inte varandra exakt utan det är mer som om reporäntan styr inom vilka intervaller direktavkastningen hos SJR är.

HiQ

Konsultföretaget HiQ har länge haft en hög direktavkastning, men jämför man mot reporäntan som jag gjort nedan så ser jag inte mycket likheter. Det betyder att en del utdelningsbolag påverkas inte nämnvärt av reporäntan. Det kan bero på att HiQ varit mer ett tillväxtcase än vad t.ex. SJR är. D.v.s. det är andra nyckeltal än utdelningen som styr HiQ's aktiekurs och direktavkastning.


Electra Gruppen

Electra Gruppen som säljer hemelektronik gör liksom SJR, d.v.s. delar ut större delen av vinsten till sina aktieägare, och här ser man tydligt hur direktavkastningen följer reporäntan när reporäntan är högre än 0,5%. Från 2009 till 2015 följer dem varandra åt, men när reporäntan går under 0,5% så påverkar inte den längre direktavkastningen.



Slutsatser

Innan jag började jämföra direktavkastning med reporäntan trodde jag att direktavkastningen skulle vara mer beroende av reporäntan, men i dem exemplen jag tagit fram så är det inte så svart eller vitt. Det är många andra faktorer som spelar in. Reporäntan verkar inte påverka kurserna hos vissa utdelningsaktier förrän reporäntan närmar sig 2-3%. Sämre resultat hos ett företag nu när den riskfria räntan är så låg är mer förlåtande när det inte finns mycket alternativ till aktiesparande. Men ju högre reporänta vi får desto mer krav kommer att sättas på utdelningsaktierna, eftersom det kommer att finnas riskfria alternativ med liknande avkastning.

  • Reporäntan kan påverka vissa utdelningsaktiers kurser. Men troligen endast när reporäntan överstiger 2-3%.
  • Reporänta kommer antagligen endast slå mot utdelningsaktier där utdelningen är den drivande faktorn till aktiens aktiekurs.
  • När reporäntan börjar närma sig 2% så kan det vara tid att se över sina utdelningsaktier och skifta om till utdelningsaktier där framtidsutsikterna är goda.
  • Utdelningsaktier där den enda positiva faktorn är hög utdelning kommer antagligen att straffas extra hårt när reporäntan stiger över 2-3%.
Så just nu gör jag inget med mina utdelningsaktier. Jag känner mig något lugnare när det gäller risken för kursras hos mina utdelningsaktier när reporäntan höjs. Men jag bör bli mer nogrannare när jag väljer vilka utdelningsbolag jag investerar i. En fin direktavkastning får inte vara det enda skälet till investering. Dem måste även ha andra kvalitéer som t.e.x. god tillväxt. Bolag som t.e.x. Electra Gruppen kan vara en sån aktie som jag troligen bör sälja inom några år, innan reporäntan blir för hög. När sen reporäntan vänder neråt igen så kan Electra Gruppen bli intressant igen. Men det verkar som man kommer att behöva göra ovan analys för varje utdelningsaktie man har, för att se hur reporäntan påverkat aktien historiskt. 

onsdag 29 augusti 2018

SJR Kvartal 2 rapport 2018



Aktie: SJR
Period: Kvartal 2, 2018
Portfölj: Utdelningsportföljen
Lista: First North Stockholm




Kvartal 2 resultat

Nettoomsättning:    100,1 mkr (96,3) +4,3%
Rörelseresultat:    9,8 mkr (9,6) +2,1%
Rörelsemarginal:    9,8% (10,0)
Resultat:           7,6 mkr (7,5) +1,3%
Resultat per aktie: 0,72 kr (0,71)



Kommentar

Bemanningsföretaget SJR lämnade sin kvartal 2 rapport idag och deras rapporter brukar vara stabila, och så var det också detta kvartalet även om tillväxten kanske var lägre än förväntat. I rapporten skriver VD'n Per Ogunro att SJR gjort sin största omstrukturering sen börsintroduktionen och är nu specialiserade inom Finans, HR, IT och Supply Chain till skillnad från bara finans tidigare för att kunna växa vidare, så ett par kvartal med lägre tillväxt kan man tolerera medan dem strukturerar om. Marginalen är dock glädjande nog fortfarande intakt kring 10%.




SJR delade ut 2,9 kr per aktie för 2017 och nu har halva 2018 rapporterats så vi kan börja gissa om nästa års utdelning. Med tanke på omstruktureringen i företaget kan vi nog vänta oss en försiktigare utdelningshöjning för 2018. Kassan uppgick till 28,7 MSEK 30 juni i år att jämföra med 34,9 MSEK förra året vid samma tidpunkt, vilket är ytterligare ett tecken på att utdelningen blir något försiktigare.
En 5%-ig utdelningshöjning skulle inte vara otänkbar, och skulle isåfall innebära en utdelning på 3,05 kr per aktie. Till dagens aktiepris på 53,00 kr är det isåfall en direktavksastning på 5,7% Det är något lägre direktavkastning än vad SJR brukar ge, men så har också aktiepriset stigit 36% på 1 år. Om det blir en höjning av utdelningen och hur stor höjningen isåfall blir kommer bero på hur omstruktureringen utvecklar sig.

Jag behåller mina aktier i SJR och ser mig själv som aktieägare i SJR i många år framöver.


Sammanfattning:

Rapporten: 😐
Utdelning för 2017: 2,9 kr / aktie
Mitt minikrav på utdelningstillväxt: 5%
Gissning utdelning för 2018:  3,05 kr / aktie (+5%)
Sammanhängande år med höjd utdelning: 5 år
Sammanhängande år utan sänkt utdelning: 5 år

måndag 27 augusti 2018

Hur klokt är det att äga utdelningsaktier när reporäntan höjs? (Del 1)



Riksbankens prognos är att börja höja reporänta under 2018 eller tidigt 2019. Eftersom jag inte ägt aktier tidigare under tider som reporänta höjts så undrar jag vad en räntehöjning egentligen innebär för utdelningsaktier. Kommer aktiekursen att falla för utdelningsaktier när reporäntan höjs? Bör jag agera när det är stor sannolikhet att reporäntan höjs i närtid. Jag har en stor del av mitt sparande i utdelningsaktier så jag har ett intresse i att veta.



Varför då bry sig om reporäntan? Min resonemang är att om reporäntan höjs, så höjs också den riskfria räntan (räntan på sparkonton) och då kommer aktieköpare att kräva högre direktavkastning av utdelningsaktier och kommer därför kräva ett lägre pris för aktier innan dem köper. Tänk dig själv när du funderar på att köpa en utdelningsaktie som ger t.ex. 7% i direktavkastning. Den aktien är mer lockande om räntan man får på ett sparkonto är 0,5% än om sparräntan varit 5%. Vid 0,5% sparränta får du 6,5% mer i avkastning från utdelningsaktien för den risken du tar. Vid 5% sparränta får du endast 2% mer i avkastning för utdelningsaktien. Är dem 2% mer verkligen värt risken, kanske man undrar då och väntar med att köpa till direktavkastningen är högre.

Man kan ju också resonera att man inte bryr sig om aktiekursen hos utdelningsaktierna, utan man bryr sig endast om utdelningarna. Men motargumentet är då att om man vet att aktiekurserna kommer att vara lägre om ett par år, är det då inte logiskt att sälja aktierna nu och köpa tillbaka dem sen?

För att ta reda på om aktiekurser faller i en miljö där reporäntan höjs så kommer jag jämföra olika utdelningsaktier med reporäntan historiskt och se om det finns någon korrelation.

Reporäntan är den ränta som banker får när de placerar sina pengar hos riksbanken. Därför styr också reporäntan den räntan vi privatpersoner får när vi placerar våra pengar på banken. Sätter du in 1000 kr på ett sparkonto så kan banken i sin tur sätta in dem 1000 kronorna hos riksbanken och få ränta, reporäntan. Så ju mer ränta bankerna får för att spara hos riksbanken desto mer ränta är dem beredda att ge dig.

Nedan är en graf på reporäntan och SBAB's sparkontoränta från 2009 till 2017, bara för att få en förståelse hur dessa två räntor följer varandra. Räntornas trender följer väl överens. Höjs reporäntan så höjs sparräntan, och tvärtom, sänks reporäntan så sänks också sparräntan. Sparräntan är normalt 0,5 till 1 % högre än reporäntan. En sparkontos ränta med insättningsgaranti säjer man är riskfri. Det ska mycket till att förlora dem insatta pengarna. Medan en satsning på en utdelningsaktie exponerar oss för en aktierisk med allt det innebär.


Just nu är reporäntan negativ på -0,5%. Riksbankens prognos är att den är c:a 0% till kvartal 3, 2019.
riksbank.se (2018-08-26)

Castellum


En klassisk utdelningsaktie är Castellum, fastighetsbolaget som kom till börsen 1997 som har höjt sin utdelning varje år sedan dess. Vilken direktavkastning har då marknaden krävt för att köpa Castellum under åren? Har den följt reporäntan? Sätter jag ihop dem två värdena i en graf så ser det ut så här:


Följer graferna varandra? Nja, inte till 100%, men det finns en korrelation. Speciellt mellan år 2000 och 2009 då reporäntan var relativt hög (2-5%).

Castellum direktavkastning mot reporäntan
Sen kom finanskraschen och reporäntan sänktes i rasande takt. I början av 2009 krävde köparna av Castellum en direktavkastning på c:a 7%, men reporänta var också hög så den riskfria räntan på sparkonto var också hög. Castellums aktiekurs hade vid detta läget sjunkit 50% på två år(!) när reporäntan höjts från 1,5% 2006 till 4,75% 2008. När reporäntan sen sänktes kraftigt under 2009 sjönk också Castellums direktavkastning men inte lika dramatiskt. När reporäntan höjdes igen under 2011 så låg Castellums direktavkastning nästan still. Sen 2012 till idag har reporäntan sjunkit stadigt och det har också direktavkastningen på Castellums aktie, men Castellums direktavkastning har varit mer motståndskraftig.

Betyder då detta att Castellums aktiekurs kommer att sjunka när reporäntan höjs (köpare kräver högre direktavkastning)? Det måste det inte betyda förstås. Vi vet att det det finns en myriad av andra orsaker som påverkar aktiekursen. Korrelationen ovan kan vara en slump.  Jag vet om, att det finns många andra faktorer som påverkar aktiekursen men det jag vill veta är om just reporäntan påverkar aktiekursen.

Baserat på ovan graf så kommer antagligen Castellums direktavkastning följa med reporäntan upp, och dess värdering då falla. Men om det sen beror på att riskfria räntan stiger eller att Castellums totala kostnader stiger p.g.a att räntan höjs, eller av andra orsaker vet jag förstås inte. Det är troligen en kombination av dessa och 100 andra orsaker.

Om jag tittar närmare på grafen ovan så verkar inte reporäntor under 2% påverka direktavkastningen nämnvärt. Det är när reporäntan ligger mellan 3 och 5% som rörelser i reporäntan påverkar Castellums direktavkastning mest enligt grafen. I teorin så är det vid dem nivåerna som investerare börjar jämföra riskfria räntan och Castellums direktavkastning. Isåfall så är det ingen fara för Castellums aktiekurs förrän reporäntan närmar sig 3%, och det ser ut att dröja länga innan dess.

Bara en akties utveckling mot reporäntan ger dock inget bra underlag för slutsatser, så jag behöver jämföra fler utdelningsaktier mot reporäntan. Aktier som verkar i andra branscher, och det återkommer jag till i del 2 innan jag blir för långrandig. Vi ses i del 2 om du vill, i min undersökning om reporäntan påverkar priset på utdelningsaktier.

torsdag 16 augusti 2018

MIPS Kvartal 2 (2018) Rapport



Aktie: Mips
Period: Kvartal 2 (2018)
Portfölj: Spekulativ portfölj
Lista: Small Cap Stockholm








Resultat kvartal 2

Nettoomsättning: 55,6 mkr (36,6) +52% (+53% exkl.valuta)
Rörelseresultat: 21,7 mkr (11,0) + 97%
Rörelsemarginal: 39% (30)
Resultat: 17,1 mkr (8,7)
Resultat per aktie: 0,67 kr (0,34)



Kommentar

 Mips som äger ett patent för att förbättra hjälmars skydd vid rotationsskador lämnade sin kvartal 2 rapport idag och med en massiv 52%-ig tillväxt och 97% bättre rörelseresultat kan man inte annat än att vara nöjd som aktieägare. Eftersom vi inte hört något mer om patenttvister så trodde jag på en bra rapport men den här rapporten var betydligt bättre än vad jag trodde var möjligt. Om vi börjar med tillväxten så beror den enligt rapporten, på att fler hjälmtillverkare väljer att använda MIPS i sina hjälmar. Hjälmar med MIPS till cyklister, motorcyklister och skidåkare växer kraftigt.

När det kommer till rörelseresultatet så är det slående att man växer 52% men att rörelseresultatet växer 97%. Det tyder på att man kan växa utan att behöva öka kostnaderna nämnvärt. Man brukar då prata om att man har en "skalbar" affärsmodell. I MIPS fall är det kanske inte så konstigt egentligen eftersom det inte är de själva som tillverkar hjälmarna. De säljer teknologin, och den teknologin är ju redan till stor del färdigutvecklad, så de stora kostnaderna är redan tagna.


En kul detalj i rapporten är att hälften av cyklisterna i "Tour de France" använde MIPS-teknologi i hjälmen. Det verkar som teknologin nu verkligen börjar slå igenom internationellt.

VD'n Johan Thiel skriver i rapporten att de har en stark plan för att nå sina mål för 2020. De målen han nämner är att nå en nettoomsättning på över 400 MSEK år 2020 med en rörelsemarginal över 40%. För att klara det krävs en årlig tillväxt på 47% vilket just nu då är 37% i år. Rörelsemarginalen för i år 30%. Jag har varit skeptisk till att de klarar av att nå det målet men helt plötsligt ser det faktiskt nåbart ut. Speciellt rörelsemarginalen ser realistiskt ut att nå tack vare deras skalbara modell där högre omsättning nästan automatiskt betyder högre rörelsemarginal.

Framtiden ser onekligen ljus ut för MIPS, och slipper de kostsamma patenttvister så tror jag att MIPS kan fortsätta överraska marknaden som dem gjorde idag. Jag behåller min aktier efter rapporten, och misstänker att aktiekursen kan kliva vidare uppåt det närmaste året. MIPS är nu mitt största innehav i den spekulativa portföljen där den står för 17% av portföljvärdet (snittet är 8%). Men just nu förtjänar den en sådan stor andel.

Sammanfattning:
Rapporten: 😁
Aktiekurs: 99,70 (+15,4% på rapportdagen)
Aktiekurs 1 år: +32%
PEG: 1,7 (12 mån rullande P/E, 50% vinsttillväxt)
Handel på rapport? Nej

tisdag 14 augusti 2018

Paradox Kvartal 2 (2018) Rapport

Aktie: Paradox Interactive
Period: Kvartal 2 2018
Portfölj: Spekulativa Portföljen
Lista: First North Stockholm


Periodens resultat (Kvartal 2)

Nettoomsättning:    298,8 mkr (289,4) + 3%
Rörelseresultat:    99,4 mkr (162,3) -39%
Rörelsemarginal:    33% (56%)
Resultat:           77,9 mkr (126,3) -38%
Resultat per aktie: 0,74 kr (1,20)



Kommentar

Gamingbolaget Paradox lämnade sin kvartal 2 rapport idag, där man växte 3% i omsättning men resultatet sjönk rejält. Resultatet sjönk p.g.a. intäkterna mest bestod av tredje-part utvecklade spel samt att man lade ner två spelprojekt. Det förvånar mig inte att resultatet skiftar så mycket mellan kvartalen, när vi har med spelutveckling att göra, eftersom det tar flera år att utveckla ett spel.

Marknaden var dock rejält besviken över rapporten eftersom aktien sjönk med 28%. Jag själv är mer lugn eftersom jag är långsiktig i aktien och vet att rapporterna kommer att bjuda på helt olika resultat. Trots raset är ändå aktien upp 59% i år. Jag är rejält sugen på att köpa på mig mer Paradox-aktier men jag misstänker att aktien ska ner ännu mer under hösten så det kanske uppstår bättre köplägen då.

Värderingen på aktien har och är också ansträngd. Vinst per aktie 2017 blev 2,51 kr och dagens aktiepris är 148,20. Det är ett P/E tal på 148,20 / 2,51 = 59, vilket i sig är högt (hela börsen har P/E 18) men om vi tar hänsyn till att Paradox är ett växande företag så kan man istället räkna på nyckeltalet PEG vilket är ett nyckeltal för värderingen i förhållande till förväntad tillväxt. PEG = PE / Vinsttillväxt, och PEG ska helst vara under 1,5, men säger vi PEG 1,5 så förväntar man sig en tillväxt på 59 / 1,5 = 39% till dagens pris. Vinsttillväxten under första halvåret i år var 20%.

Innan rapporten så var priset per aktie 205,5 kr, vilket är ett P/E för 2017 på 205,5 / 2,51 = 81,9. Om vi tycker en PEG på 1,5 då är rimligt så förväntade man sig då en tillväxt innan rapporten på 81,9 / 1,5 = 55%. Sån hög tillväxt kan jag tycka är lite orimlig att förväntad från Paradox. Som jämförelse växte vinsten med 10% 2017 jämfört med 2016. Men marknaden hade antagligen tagit fasta på den starka kvartal 1 rapporten för 2018 där vinsttillväxten var hela 268%. Men det går inte att bara titta på ett kvartal när det gäller spelutvecklarföretag där produkterna tar år att producera.

Förlåt för mycket nyckeltal och förkortningar hit och dit, men tillväxtbolag är mer komplicerat att värdera än utdelningsbolag.

Jag är dock inte oroad över Paradox utveckling. Rörelsemarginalen kommer att stabiliseras när egenutvecklade spel kommer att stå för mer av omsättningen, och med den höga rörelsemarginalen så kan man köpa fler företag och utveckla större, bättre spel. Där finns två spel utannonserande som släpps 2019, och dem är Age of Wonders: Planetfall och Imperator:Rome. Just Imperator:Rome ser ut att bli riktigt bra och jag ser själv fram emot att spela det.

Sammanfattning

Rapporten: 😐
Aktiekurs: 148,20 (-28% idag)
Jag handlat efter rapport? Nej
PEG: 2,36 (för 25% vinsttillväxt)